Bland annat är det FN:s flyktingorgan UNHCR som ska få ökade resurser för att hjälpa den ökade mängden flyktingar i världen, till stor del på grund av situationen i Syrien.

– Vi gör en förskottsinbetalning till en rad olika organisationer som har stora behov. Den humanitära situationen i världen är alarmerande. Vintern kommer snart och behoven är skriande. Det är en viktig poäng att vi betalar ut de här extra biståndspengarna, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP).

Till följd av ökade flyktingkostnader i Sverige minskade regeringen biståndet för 2015. Internationella regler möjliggör att kostnader för asylsökande under det första året de vistas i ett land kan tas från biståndsbudgeten. Avräkningen från biståndsbudgeten har väckt reaktioner, bland annat hos flera biståndsorganisationer.

Extra förstärkning

– Behoven av svenskt bistånd är väldigt stort. Vi ser att det är viktigt med denna satsning efter en höst då många känt en oro över det svenska biståndets framtid, säger Hans Linde, Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen.

Den extra förstärkning i biståndsbudgeten som nu görs behöver inte betyda att det blir minskade biståndspengar nästa år, enligt Hans Linde.

– Detta är en satsning som vi gör i år. Vi kommer återkomma med besked om budgeten för 2016. Vår ingång är att vill se ett högt bistånd, säger Hans Linde.

Beslut i vår

I år går en femtedel av biståndet till flyktingmottagning. Totalt ligger biståndsbudgeten på runt 40 miljarder kronor. De två extramiljarderna som regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om ska utbetalas under 2015.

TT: Hur finansieras de extra miljarderna?

– Vi kommer föreslå i vår kommande vårbudget att finansiera det ökade anslaget genom att göra avdrag på flyktingavräkningen med motsvarande belopp under de kommande åren, säger Isabella Lövin.

Beslut om hur de extra biståndsmiljarderna ska finansieras tas av riksdagen i vår.