Klimatklivets resultat kan låta imponerande. Varje satsad stödkrona har minskat utsläppen med i genomsnitt fyra kilo. I budgeten för 2024 är detta Tidöpartiernas största klimatsatsning, med 4,9 miljarder kronor. 

Enligt Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger ska Klimatklivet ge stöd enligt en enkel modell: ”Mest pang för pengarna”. 

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) menar att hela idén bakom att slopa miljöbilsbonusen och satsa mer på Klimatklivet bygger på att man vill ha ökad effektivitet.

Mest pengar till de minst effektiva projekten

Men SVT:s granskning av utbetalningar sedan 2015 visar att det inte är de mest effektiva projekten som får mest pengar – snarare tvärtom.  

Mest effekt per krona ger projekt som minskar utsläpp av farliga gaser. De ger 9,5 kilo utsläppsminskning per krona. Dit går 69 miljoner kronor.

Minst effekt har laddstolpar: De ger 1,8 kilo per stödkrona, enligt Naturvårdsverkets egna siffor. Här finns de flesta beviljade tillstånden, och man har satsat 1,2 miljarder kronor.  

Allra mest pengar, 3,9 miljarder kronor, har satsats på biogasproduktion. Även dessa ger påtagligt låg nytta per krona: 2,3 kilo utsläppsminskning. Energieffektivisering ger betydligt större nytta per satsad krona, men får mindre stöd.  

Naturvårdsverket: Beror på vilka som söker

Naturvårdsverkets ansvarige för klimatklivet, Carl Mikael Strauss, menar att fördelningen delvis beror på vilka projekt som söker stöd. Han tycker att alla satsningar som beviljas stöd uppfyller den kvot för klimatnytta man har satt upp. 

När SVT visar granskningen talar Naturvårdsverkets ansvarige och klimatministern mindre om ”mest pang för pengarna”, och säger nu att det räcker att projekten uppfyller en slags miniminivå.

– Jag tror att det viktiga här är att vi bygger ut det som vi ser ger effekt, säger Romina Pourmokhtari.