Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och en elbil som laddas.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Jag tror att det viktiga är att vi inte gör saker där vi inte kan se effekt.” Hör hur miljöminister Romina Pourmokhtari (L) reagerar på vilket område i Klimatklivet som har lägst utväxling. Foto: SVT, Henrik Montgomery/TT

Regeringens klimatsatsning: Projekten som ger minst nytta får mest stödpengar

Uppdaterad
Publicerad

Klimatklivet är regeringens största initiativ i klimatbudgeten, och är värt fem miljarder kronor. Syftet är att satsa pengarna där de ger mest effekt. Men SVT:s granskning visar att satsningarna som ger störst klimatnytta endast får en liten del av pengarna. De flesta stödmiljarderna går till projekt med väsentligt lägre klimatnytta – som laddstolpar.

Klimatklivets resultat kan låta imponerande. Varje satsad stödkrona har minskat utsläppen med i genomsnitt fyra kilo. I budgeten för 2024 är detta Tidöpartiernas största klimatsatsning, med 4,9 miljarder kronor. 

Enligt Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger ska Klimatklivet ge stöd enligt en enkel modell: ”Mest pang för pengarna”

Klimat

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) menar att hela idén bakom att slopa miljöbilsbonusen och satsa mer på Klimatklivet bygger på att man vill ha ökad effektivitet.

Mest pengar till de minst effektiva projekten

Men SVT:s granskning av utbetalningar sedan 2015 visar att det inte är de mest effektiva projekten som får mest pengar – snarare tvärtom.  

Mest effekt per krona ger projekt som minskar utsläpp av farliga gaser. De ger 9,5 kilo utsläppsminskning per krona. Dit går 69 miljoner kronor.

Minst effekt har laddstolpar: De ger 1,8 kilo per stödkrona, enligt Naturvårdsverkets egna siffor. Här finns de flesta beviljade tillstånden, och man har satsat 1,2 miljarder kronor.  

Allra mest pengar, 3,9 miljarder kronor, har satsats på biogasproduktion. Även dessa ger påtagligt låg nytta per krona: 2,3 kilo utsläppsminskning. Energieffektivisering ger betydligt större nytta per satsad krona, men får mindre stöd.  

Naturvårdsverket: Beror på vilka som söker

Naturvårdsverkets ansvarige för klimatklivet, Carl Mikael Strauss, menar att fördelningen delvis beror på vilka projekt som söker stöd. Han tycker att alla satsningar som beviljas stöd uppfyller den kvot för klimatnytta man har satt upp. 

När SVT visar granskningen talar Naturvårdsverkets ansvarige och klimatministern mindre om ”mest pang för pengarna”, och säger nu att det räcker att projekten uppfyller en slags miniminivå.

– Jag tror att det viktiga här är att vi bygger ut det som vi ser ger effekt, säger Romina Pourmokhtari.

Klimatklivet betalar ut allt mer pengar

Klimatklivet har funnits sedan 2015, och har år efter år fått ökad budget och betalat ut allt större stödbelopp. Staten ger stöd med mellan 30 och 50 procent av investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser. 

De områden som fått mest stöd från 2015 fram till första halvåret 2023 är: 

  • Biogas: 3,9 miljarder kronor. Klimatnytta: 2,3 kilo minskade utsläpp per stödkrona. 
  • Energikonvertering: 2,6 miljarder. Klimatnytta: 2,9 kilo/krona. 
  • Avfall: 1,5 miljarder. Klimatnytta: 8,9 kilo/krona.
  • Laddstolpar: 1,2 miljarder*. Klimatnytta: 1,8 kilo/krona.
  • Energieffektivisering: 971 miljoner. Klimatnytta: 5,7 kilo/krona.
  • Infrastruktur: 369 miljoner. Klimatnytta: 4,11 kilo/krona.
  • Åtgärder mot farliga gasutsläpp: 69 miljoner. Klimatnytta: 9,5 kilo/krona.  

*När det gäller laddstolpar kan även privatpersoner och bostadsrättsföreningar söka pengar från Naturvårdsverket, men det ligger utanför Klimatklivet.

Källa: Naturvårdsverket/SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet