76 707 personer har anmält sig till vårens högskoleprov. Omkring tio procent brukar inte dyka upp.

Siffran är den lägsta sedan 2013, men var enligt Universitets- och högskolerådet (UHR) ganska väntat.

– Vi tror att det har att göra med att ungdomskullarna är mindre helt enkelt. Babyboomgenerationen kring 1991 har skrivit provet några gånger och är väl klara med det. Och så är det en god arbetsmarknad så folk kanske väljer att ta ett jobb efter gymnasiet och skjuter på planerna på högskolestudier, säger Åke Lernefalk vid myndigheten.

Kan tappa i betydelse

Högskoleprovet ökar chansen att komma in på attraktiva utbildningar på högskolor och universitet. Men provet har blivit för viktigt, enligt regeringens utredare Jörgen Tholin. Han vill att andelen som antas via högskoleprov minskar från minst 33 procent till minst 15 procent. Dessutom föreslås en åldersgräns på 19 år och att man maximalt får skriva tre prov under tre år.

UHR ser över förslagen i utredningen, men har ännu inte tagit ställning kring hur man ser på dem.

– Men det är en viktig genomlysning, säger Lernefalk.

Problem med fusk

Ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson (S) ser också problem med fusk på högskoleprovet. I höstas infördes hårdare tag, där fuskare för första gången kunde bestraffas. UHR har förslagit rätt till kroppsvisitering och särskild utrustning för att hitta fuskarna, samt sekretesskydd till tipsare.

– Om vi ska ha kvar högskoleprovet som urvalskriterium så måste vi få bort fusket, sade ministern tidigare i år.

Inför våren har genomgångar med de provansvariga gjorts. Provvakter ska gå runt och hålla provskrivarna under uppsikt. En del lärosäten har på eget bevåg satt in fler provassistenter som spanar efter fuskare.

– Det finns en större samsyn på de 120 provorterna så att man vet hur man ska agera, säger Lernefalk.