Missbruksvården om metamfetaminet: ”Ökningen är påtaglig”

Uppdaterad
Publicerad

-Vi har allt fler som kommer in som brukat metamfetamin. Det säger överläkaren på Beroendeakuten på St.Görans sjukhus och bekräftar bilden av den farliga drogens utbredning. -Metamfetamin blir man snabbare beroende av och man kan lätt få psykoser, säger hon.

-Vanligt amfetamin blir man inte fysiskt beroende av, det blir man däremot av metamfetamin. Man får en kraftig abstinens. Så vi har sett flera exempel på att langare blandat i metamfetamin för att skapa ökat beroende, så kallat skitigt tjack.

-Men det finns naturligtvis också missbrukare som föredrar metamfetamin, som vill ha en kraftigare kick. Men det leder också till att kroppen tar mer stryk.

Även unga

Även bland yngre sprider sig missbruket av metamfetamin.

-Vi har märkt en ökning under 2000-talet, säger överläkaren Stefan Sparring på Maria ungdom i Stockholm.

-Ofta röks drogen vilket ger en kraftig kick, som en spruta. Metamfetaminet har blivit så vanligt att ungdomarna numera inte gör så stor skillnad på den drogen och amfetamin.

Mephedron ny ungdomsdrog

Stefan Sparring pekar annars på att den drog som breder ut sig snabbast nu bland ungdomarna är mephedron, en drog som är snarlik amfetamin. Den blev först vid årsskiftet förbjuden att sälja, men däremot är fortfarande innehav och bruk tillåtet.

-Det är en drog som nu sköljer över oss, säger Stefan Sparring.

Nils Edman

Fakta metamfetamin

Metamfetamin är vanligt i USA och kallas där ice, crystal eller speed. Missbrukaren känner sig ofta stark och livskraftig under ruset som kan hålla på i flera timmar. Men vanligt är också att missbrukaren blir förvirrad, grälsjuk och otroligt aggressiv. Ofta med misshandel eller mord som resultat.

De negativa verkningarna är extrem viktförlust, sömnsvårigheter och hyperaktivitet. Även hjärna, hjärta, lever, njurar och lungor kan skadas. Överdos kan leda till dödsfall.

Boken om Knark och sånt

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.