Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Arbetsförmedlingen om myndighetens avtal i klippet. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/Amanda Billnér/ TT

Granskning: Myndigheter gör affärer för miljarder med Kinakopplade bolag

Publicerad

SVT:s granskning visar att en rad myndigheter gjort affärer med bolag i Sverige som har ett kinesiskt ägande. Vissa bolag och branscher dominerar stort.

Det handlar i många fall om små affärer, köp hos till exempel restauranger och teknikföretag. Men i några fall har de Kina-ägda bolagens myndighetsintäkter uppgått till mångmiljonbelopp och några företagsgrupper sticker ut.

De olika bolagen i Volvo Cars-koncernen, som ägs av kinesiska Geely, har fakturerat myndigheter totalt över två miljarder under åren 2016-2021.

Bolagen med kinesiskt ägande

Arbetsförmedlingen är en av många myndigheter som fakturerats av Volvo.

– Det handlar om olika transportlösningar som vi behöver i myndigheter. Bilar, bilpooler och bilhyra, förklarar Martin Kruse, direktör för Inköp och marknad hos Arbetsförmedlingen.

Stora summor på pendeltåg

Samtidigt bleknar siffrorna i sin tur jämfört med en annan aktör med kinesiskt ägande: tågoperatören MTR, som de senaste åren kunnat räkna hem miljardbelopp varje år från bland annat Stockholms lokaltrafik där man kör pendeltåg.

Totalt har MTR fakturerat över 30 miljarder från svenska myndigheter under perioden 2016-2021.

Varken MTR eller Volvo har velat medverka i nån intervju med SVT. Båda bolagen framhåller att man är privatägda bolag, men experter menar att man kan inte dra samma skarpa gräns mellan privata och statliga bolag i Kina som i till exempel Sverige. Det gäller i synnerhet efter 2017 års kinesiska säkerhetslagstiftning som säger att alla kinesiska personer och organisationer är skyldiga att bistå Kina med information.

Så gjordes undersökningen

SVT har begärt ut uppgifter från Bolagsverket om samtliga företag och organisationer som har en kinesisk verklig huvudman, antingen med kinesiskt medborgarskap och/eller med Kina som bosättningsland (inklusive Hongkong). Totalt blev det 1 850 bolag och organisationer. Efter en gallring av inaktiva bolag, organisationer och dotterbolag som ingår i koncernredovisningar återstod omkring 1 500 verksamma aktiebolag som vi tittade närmare på.

Utöver dessa företag finns också bolag som har ett kinesiskt ägande, men där ägandet är så utspritt att man inte behövt anmäla någon verklig huvudman.

Vad är en verklig huvudman?

En verklig huvudman är den som äger eller kontrollerar ett företag eller en förening, vanligtvis genom att ha minst 25 procent av rösterna. Sedan 2017 för Bolagsverket register över verkliga huvudmän, enligt ett EU-direktiv. Ungefär 800 000 företag och föreningar berörs. Börsnoterade bolag är undantagna. Bolagsverkets register är dock inte heltäckande eftersom det är upp till bolagen själva att registrera och Bolagsverket har inte uppdraget att kontrollera uppgifterna.

Till de företag som har ett kinesiskt ägande men inte finns med i databasen över verkliga huvudman hör tågoperatören MTR.

SVT har också tagit fram uppgifter om företagens affärer med myndigheter, framför allt från databasen Offda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bolagen med kinesiskt ägande

Mer i ämnet