Foto: SVT

Nationella prov halveras: ”Skolan sviker eleverna”

Uppdaterad
Publicerad

Förra månaden gav regeringen beskedet att antalet nationella prov i gymnasiet ska halveras under 2018. På så sätt vill man minska den höga arbetsbelastningen på lärare och elever.

Men åtgärden – och vem den egentligen gynnar – ifrågasätts.

– Det är helt enkelt för att vi har fått väldigt mycket signaler om att lärarna har en mycket pressad arbetssituation, och att många elever är väldigt stressade. Med de signalerna så har vi bestämt oss för att vi ska minska på antalet obligatoriska nationella prov.

Så lät det från gymnasieminister Anna Ekström (S) när regeringen gav beslutet i december. Sex obligatoriska nationella prov i gymnasiet – i engelska, svenska och matematik – har från årsskiftet blivit tre.

”Rätta proven centralt”

Från lärarnas håll ifrågasätter man huruvida åtgärden är tillräcklig för att minska arbetsbördan.

– Jag är tacksam över att regeringen hörsammar vårt rop om att arbetsbelastningen är för tung, men det här hjälper inte. Lärarna hinner inte, det behövs fler åtgärder, säger Lärarförbundets vice ordförande Maria Rönn till SVT:s Agenda.

– Det handlar inte bara om provet i sig, utan även om rättningsbördan och att läsa in sig. Det är jättemycket administrativt arbete. Lösningen vore ju att proven rättas centralt, så det blir likvärdigt, säger Eric Bergin, gymnasielärare i Västerås.

”Målen är fluffiga och otydliga”

Ekonomiprofessorn Magnus Henrekson menar att dagens svenska skola sviker eleverna, framför allt de med sämre förutsättningar. Han vill se en rejäl omsvängning i sättet att tänka – ett paradigmskifte med fokus på tydliga kunskapsmål.

– Målen i läroplanen är väldigt svåröversatta, fluffiga och otydliga. Eleven ska själv driva medan läraren har en handledarfunktion. Det blir väldigt stora kvalitetsskillnader. Man måste kunna ägna sig åt faktabaserad inlärning utan ett ständigt kritiskt perspektiv, säger Henrekson.

”Inte styrdokument som brister”

Maria Rönn instämmer inte i beskrivningen.

– Jag delar inte bilden av att det är luddigare och mer ansvar på individen. Sedan är ju skolans likvärdighet viktig. Men det är inte styrdokument som brister, utan skolans resurser. Läraren behöver tid.

– Vi ger eleverna verktyg för att framför allt bli kritiskt tänkande individer som tar del av samhället. De lämnar skolan som individer med öppet sinne. Har de tillräckligt med kunskap? Ja, allt det här bygger ju på fakta, stoff, allmänbildning som de har fått med sig, säger Eric Bergin.

Agenda om nationella prov

Vem vinner på färre nationella prov i gymnasiet? I veckans Agenda, söndag 21 januari, debatterar gymnasieminister Anna Ekström (S) mot Liberalernas partiledare Jan Björklund. Se det på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.