Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad finns det för anledningar till att melatonin tycks förebygga självskadebeteende? Hör forskningsledaren Sarah Bergen svara på tre frågor. Foto: Fredrik Sandberg/TT, SVT arkiv

Ny svensk forskning: Melatonin kan förebygga självskadebeteende hos unga

Uppdaterad
Publicerad

Melatonin har blivit den vanligaste läkemedelsbehandlingen för sömnstörningar hos barn och ungdomar i Sverige. Ny forskning visar att hormonet, som reglerar sömn och vakenhet, även tycks förebygga självskadebeteende hos unga.

– Särskilt bland tonårstjejer med depression och ångest, där vi såg en dramatisk minskning på runt 50 procent, säger forskaren Sarah Bergen.

Studien baseras på mer än 25 500 barn och tonåringar i Sverige som fått melatonin på recept.

– Vi märkte att vissa typer av skador, däribland självskador och förgiftning, ökade innan förskrivning av melatonin och minskade kraftigt efter att melatoninbehandlingen börjat, berättar Sarah Bergen, docent vid institutionen för medicinsk epidemilogi och biostatistik på Karolinska institutet, som lett studien.

Självskador minskade dramatiskt hos unga tjejer

Forskarna tittade på risken för självskada hos samma person under perioder med eller utan melatoninbehandling genom att jämföra risken precis innan behandlingen påbörjats med de efterföljande tolv månaderna. Över 87 procent av de som följdes i studien hade minst en psykiatrisk diagnos: vanligast var adhd, ångest, depression eller autism.

Självskada var ungefär fem gånger vanligare hos flickor än hos pojkar. Det var också bland de unga tjejerna som självskadorna minskade dramatiskt.

Vill se utökad subventionering

Det finns i nuläget ingen forskning på om liknande resultat skulle kunna ses vid användande av melatonin även i andra grupper, som exempelvis vuxna med samma diagnoser. Sarah Bergen säger att hon gärna skulle undersöka det, men att det är svårare att få tillgång till data och statistik för vuxna eftersom melatonin i de fallen främst skrivs ut av primärvården.

Hon hoppas även att resultatet av studien kan leda till att de ungdomar som kan bli hjälpta av melatonin faktiskt får tillgång till det.

– För barn är melatonin bara subventionerat om de också har adhd. Den här studien visar tydligt att melatonin förbättrar situationen även för barn och ungdomar med ångest och depression, så jag hoppas att beslutsfattare kan få upp ögonen för det och att det kan ändras.

Kroppens eget hormon

Melatonin är kroppens eget hormon som reglerar sömn och vakenhet. Det utsöndras från tallkottkörteln i bakre delen av hjärnan. Utsöndringen minskar vid dagsljus och ökar när dagsljuset sjunker.

Stress och depression kan påverka produktionen av melatonin, med även stigande ålder eftersom tallkottkörteln blir förkalkad med åren och producerar mindre melatonin. Att använda skärmar och starka ljuskällor på kvällen kan rubba melatoninproduktionen och bidra till sömnsvårigheter.

Godkännande av läkemedel

För att ett läkemedel ska kunna subventioneras för nya diagnoser måste det läkemedelsföretag som tillverkar det först skicka in en ansökan för att få det registrerat som godkänt av Läkemedelsverket. Sedan måste en ansökan för subvention göras till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. De bestämmer då om läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånerna och till vilket pris.

SVT har pratat med läkemedelsföretaget ABG Pharma AB, som är en av de största återförsäljarna av melatonin till barn och ungdomar mellan 6 och 18 år med adhd. De menar att det trots KI:s nya studie ännu inte finns tillräckligt med vetenskapliga bevis och studier för att de skulle få melatonin godkänt för andra patientgrupper.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.