Det såldes ekologiska produkter för drygt 25 miljarder kronor förra året, vilket utgör 8,7 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige, enligt den privata och opolitiska marknadsbevakaren Ekoweb. Försäljningen kunde ha varit ännu större om tillgången på produkter motsvarat efterfrågan.

– Det finns till exempel ett underskott på 60.000 ton ekologiskt odlat spannmål från förra årets skörd. Hyllorna med mejeriprodukter har kanske inte gapat tomma, men tillgången på råvara är inte tillräckligt stor för att företag ska våga satsa på nya volymprodukter. Kött är ett annat exempel, säger Cecilia Ryegård, chefsanalytiker på Ekoweb.

Breddade köpvanor

Konsumenterna har till viss del ändrat och breddat sina köpvanor, påpekar hon.

– De som tidigare kanske bara köpte mjölk, kaffe och bananer har regelbundet börjat lägga ner andra, nya ekoprodukter i varukorgen, till exempel charkråvaror, müsli och citroner, som samtliga är produktgrupper som vuxit starkt. Samtidigt tillkommer det också helt nya ekokonsumenter, ofta med fokus på sin egen och familjens hälsa.

Aktören som ökade mest värdemässigt var Systembolaget, vars ekoförsäljning ökade med 33 procent förra året.

Hetsiga forskare

Under 2016 fortsatte den hetsiga forskardebatten om produktionen av ekologiska livsmedel. Precis som tidigare leds motståndet av ett antal forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som ifrågasätter miljönyttan och effektiviteten med ekologisk produktionen. De vill också slopa de statliga subventionerna till ekojordbruket och kritiserar att allt fler kommuner ökar sina utgifter genom att styra om till ekologisk mat i skolor och äldreboenden.

Förespråkarna ger dem mothugg på de flesta punkter och ett av deras huvudargument är att forskningen i dag inte vet hur användningen av bekämpningsmedel långsiktigt påverkar människors hälsa.