Foto: SVT.

Ny lag kan förbjuda smygfotografering

Publicerad

För att värna om personlig integritet kan en ny lag inskränka rätten att fotografera.
Men den har fått hård kritik från mediernas branschorganisation Utgivarna:
– I vissa sammanhang är yttrandefriheten viktigare än den personliga integriteten, säger vd Jeanette Gustafsdotter.

Elisa smygfotades av en anhörig när hon var 14 år. Nu behandlar Europadomstolen hennes fall efter att mannen firades i hovrätten i Sverige.

Men Elizas fall har lett till att rättsläget i Sverige är på väg att ändras. För under tiden som hon har drivit sin sak i Europadomstolen har regeringen arbetat fram ett lagförslag som kriminaliserar kränkande fotografering, bland annat med syftet att komma åt den typ av smygfilmning som Eliza utsatts för.

Att fotografera eller filma någon utan lov och i smyg på en privat plats, exempelvis i ett omklädningsrum, kommer att vara förbjudet från och med i sommar när den nya lagen är tänkt att  träda i kraft.

Intergritet mot yttrandefrihet

Men att inskränka rätten att fotografera är kontroversiellt. Den personliga integriteten ställs mot yttrandefriheten som har en stark ställning i Sverige och arbetet med att ta fram en ny lag har tagit tid.

Det första lagförslaget tvingades regeringen ta tillbaka efter hård kritik från bland annat lagrådet. Det nuvarande förslaget, som godkänts av lagrådet, kritiseras av Mediebranschen som menar att det riskerar att urholka yttrandefriheten.

– I vissa sammanhang är yttrandefriheten viktigare än den personliga integriteten, säger Jeanette Gustafsdotter som är VD för Utgivarna som är de traditionella mediernas branschorganisation.

– Offentliga personer måste tåla att bli granskade, även smygfilmas, medan privatpersoner självklart ska skyddas men problemet med lagförslaget är att det så att säga slår jämnt.

Fotografen blir ansvarig

Problemet med den föreslagna lagen är enligt Utgivarna att det blir fotograferna som vid fotograferingstillfället ska avgöra om de riskerar att fällas för olovlig fotografering. Som det är nu är det ansvarig utgivare vid publiceringsbeslutet som ska avgöra om det är olovligt eller ej.

Det i sin tur kan leda till att många fotografer kommer att tveka att utföra sitt uppdrag vilket kan få svåra konsekvenser för den samhällsgranskande journalistiken menar organisationen.

– Alla fotografer som är utrustade med någorlunda sunt förnuft berörs inte av den här lagen, säger Elisas advokat Jan Södergren som menar att mediebranschens farhågor om en urholkad yttrandefrihet är överdrivna.

Advokatsamfundet: Dåligt skydd i dag

Advokatsamfundet tycker att den nya lagen är godtagbar men att den inte ger ett fullgott skydd för den personliga integriteten

– Vi har ett mycket dåligt skydd för den personliga integriteten i Sverige, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, vi lever inte upp till Europakonventionens krav och därför är det angeläget att det blir någon form av lagstiftning och det här lagförslaget är i alla fall en bit på väg.

Lagförslag om kränkande fotografering

Visa

Lagen om kränkande fotografering föreslås träda i kraft den 1 juli 2013

För straffansvar krävs:

– att fotograferingen eller filmandet sker olovligen.

– att fotograferingen sker i hemlighet för den som fotograferas (att kameran dolts eller att den som utsätts sover till exempel)

– att den som filmas eller fotograferas befinner sig på en ”privat” plats, det vill säga i en bostad, på en toalett eller i ett omklädningsrum till exempel.

Undantag görs för en gärning som anses försvarlig. Det kan till exempel vara fotografering eller filmande i ett nyhetsförmedlande syfte eller i något annat samhälleligt intresse.

Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst två år.

Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna

Visa

Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna är ett internationellt fördrag enligt vilket Europarådets medlemsstater åtar sig att garantera grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter, inte enbart för medlemsstaternas medborgare utan för alla personer som vistas inom deras jurisdiktion. Konventionen antogs i Rom den 4 november 1950 och trädde i kraft år 1953.

Konventionen skyddar i synnerhet:

– rätten till liv

– rätten till en rättvis rättegång

– rätten till skydd för privat- och familjeliv

– yttrandefrihet

– tanke-, samvets- och religionsfrihet

– skydd för egendom.

Konventionen förbjuder i synnerhet:

– tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

– slaveri och tvångsarbete

– dödsstraff

– godtyckliga och olagliga frihetsberövanden

– diskriminering vid åtnjutandet av de fri- och rättigheter som omfattas av konventionen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer