Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Linda Ahlerup, forskare vid Försvarshögskolan, berätta mer om salafisters påverkansförsök i klippet. Foto: SVT

Ny rapport: Salafister söker sig till föreningar och kommuner

Uppdaterad
Publicerad

De våldsbejakande miljöerna kopplade till salafism har blivit mindre synliga i Sverige och använder sig oftare av demokratiska medel för att främja sina syften, enligt en ny rapport.

– Många personer som tidigare var drivande i de våldsbejakande miljöerna återfinns nu i lokala föreningar och organisationer som driver frågor och stöter på kommunen att agera på det ena eller andra sättet, säger Peder Hyllengren, analytiker vid Försvarshögskolan och en av rapportförfattarna.

Den nya rapporten om salafism och salafistisk jihadism i Sverige har tagits fram vid Försvarshögskolan på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Den omfattar ett antal olika delprojekt från forskare vid myndigheter och högskolor. 

– En oroande utveckling är att salafistiska och salafist-jihadistiska individer börjat söka sig in i myndigheter och kommuner, vilket i sin tur kan användas som en metod för att utöva påverkan inifrån, säger Magnus Ranstorp, docent och redaktör för rapporten.

Utbrett angiverisystem

I rapporten har också lokalsamhällena i Borås, Göteborg och Gävle detaljstuderats genom intervjuer med polis, socialtjänst och andra kommunala aktörer. Enligt rapporten finns en stor påverkan på framförallt flickor och kvinnor där ifrån den salafistiska miljön. Det handlar bland annat om vilka kläder eller aktiviteter de får ha. 

– Vi ser en ganska omfattande problematik kopplad till social kontroll och ett ganska utbrett angiverisystem mot framförallt flickor och kvinnor som bryter mot de här salafistiska normerna, säger Peder Hyllengren

Vill se skärpt kontroll  

Enligt rapportförfattarna behöver kontrollen skärpas kring utbetalningar av bidrag till föreningar för att säkerställa att pengar inte betalas ut felaktigt eller går till odemokratiska föreningar. Magnus Ranstorp vill också se en nationell undersökning hur vanligt förekommande de religiösa inslagen är när det gäller hedersförtryck.

– Vi ska inte begränsa någons demokratiska fri- och rättigheter och inom salafismen finns ju de här begränsningarna och påverkan på framförallt kvinnor och barn som går emot den här värdegrunden, säger Magnus Ranstorp.

Det här är salafism

Salafismen är en minoritetstolkning inom sunniislam, som strävar efter att praktisera islam i enlighet med de första generationerna av muslimer. Salafister gör också tydliga distinktioner mellan troende och otrogna, samt mellan salafismens rättrogna muslimer och andra tolkningstraditioner. 

Det finns meningsmotsättningar mellan olika grenar inom salafismen gällande frågan om hur och med vilka medel sharia, den islamiska lagen, ska implementeras och under vilka omständigheter jihad, i den bokstavliga betydelsen ’heligt krig’, är legitimt. 

Den ideologi som företräds av terrorgrupperna IS och al-Qaida brukar kallas för salafijihadism eller jihadsalafism. Salafister är dock inte per definition militanta jihadister. Utövare av salafistisk jihadism hävdar att fredliga och politiska metoder är otillräckliga och ser våld och revolution som nödvändiga medel för att ändra den nuvarande världsordningen. 

Källa: Nationalencyklopedin och rapporten ”Salafism och salafistisk jihadism 2.0”, Försvarshögskolan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.