Foto: Scanpix

Nya högskoleprovet gynnar män

Uppdaterad
Publicerad
Det nya högskoleprovet har hittills visat sig gynna män mer än kvinnor. Nu ska en djupare studie om vilka som skriver provet göras.

Basil Hendi går på Liljevalch Internationella Läroverk i Södertälje och vill läsa ekonomi efter studenten. Han gillar att det är mer matematik på högskoleprovet.

– För min del är det bättre för jag är bra på det logiska. Det är lite mer 2000-tal. Det är lite mer press på att man ska kunna räkna ut saker nu, du vet, säger han.

Sara Kasser, som vill bli tandhygienist, är mer kluven.

– Jag kanske inte har så jättesvårt för matte, men de frågorna som kommer på högskoleprovet är ju jättesvåra, så det blir svårare för mig, säger hon.
 

En djupare studie ska göras

Till helgens prov har över 51.000 anmält sig. Det är åtta procent fler än förra hösten, då det nya högskoleprovet gavs för första gången. Då blev det fler frågor, fler delprov och framförallt mer matematik på provet. Tanken är förändringarna bättre ska mäta vilka som klarar högskolan. Hittills har förändringarna visat sig gynna två grupper.

-Det man kan se är en tendens till att yngre i någon mån gynnas på grund av en närmre koppling till skolmatematiken. Man kan också se att män gynnas mer än vad vi förväntat oss, säger Annika Pontén, chef för analysavdelningen på Högskoleverket.

Ända sedan högskoleprovet infördes 1977 har män lyckats bättre, främst på de kvantitativa delarna. Men med de nya delproven, som ligger närmare skolans matematik, förväntades kvinnor gynnas, eftersom de har bättre betyg i ämnet.

Men så blev det inte. Istället ökade skillnaden från 6,1 till 9,4 poäng i snitt. Vad det beror på vet inte Högskoleverket.
-Nu kommer vi att gå på djupet med det här och Umeå universitet kommer att titta närmare på vilka det är som tar provet. Vi kommer att titta på vad det är för några, vad de har för betyg med sig, så vi vet mer om provtagarna och därmed kan förklara resultaten, säger Annika Pontén.
 

Finns det anledning att se över den typ av frågor som ställs på provet?

– Det är ju viktigt att ingen missgynnas otillbörligt av högskoleprovet och hur det är konstruerat. Men samtidigt handlar det om förmågan att ta till sig högre studier.
 

”Om männen kan lyckas kan vi också lyckas”

På Liljevalch Internationella Läroverk i Södertälje förvånar det inte eleverna att män lyckas bättre.

– De som jag känner är män som fått bättre resultat, säger Sara Kasser.

Tamara Kheiry, som vill bli apotekare, håller med.

– Män tänker snabbt och kvickt medan kvinnor tänker efter, och just högskoleprovet, på mattedelen, måste man vara snabbtänkt för att hinna gå igenom alla frågor och svara rätt, säger hon.

Men samtidigt ser hon ingen anledning att ändra provet.

– Vi tjejer borde kämpa mer och inte bara för att männen är bra ge upp, utan fortsätta och kämpa för att ändra våra resultat. Om männen kan lyckas kan vi också lyckas, säger hon.

Om högskoleprovet:

Visa

Provet infördes 1977 som en alternativ väg att komma in på högre utbildning. Till en början fick enbart personer över 25 år med minst fyra års arbetslivserfarenhet skriva. 1991 öppnades det för alla och i dag är en majoritet av provskrivarna under 25 år. Tidigare var det fler kvinnor som skrev provet, nu är det jämt mellan könen.

Provet innehåller 160 frågor fördelat på åtta delprov. Frågorna är jämt fördelade mellan en kvantitativ del och en verbal. Tidigare stod den kvantitativa delen bara för en tredjedel av frågorna.

Bästa tipsen för högskoleprovet

Visa

Titta på de gamla proven på studera.nu

Läs på gymnasiematematiken

Läs tidningar och böcker

Ta det lugnt och fastna inte på en uppgift

Ta med en klocka! Mobiler är inte tillåtna

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer