När Lagrådet häromdagen kom med sitt yttrande om regeringens förslag att i en särskild lag förbjuda deltagande i terrororganisationer fick det stor medial uppmärksamhet.

Lagrådet har stora invändningar och anser att lagförslaget överhuvudtaget inte behövs och därför inte ska läggas fram. Lagrådet menar dessutom att den nya lagen blir svår att tolka och att gränsdragningsproblem gör det svårt att avgöra vad som är kriminellt.

Trots denna sågning kommer regeringen att lägga fram sin proposition den 9 mars. Förmodligen med vissa smärre justeringar, men grunddragen i lagförslaget kommer att bestå.

Det här lagstiftningsarbetet inleddes visserligen långt innan Sverige ansökte om medlemskap i Nato, men som diskussionen med Turkiet har utvecklat sig har lagförslaget blivit en viktig pusselbit också där.

Anser att det är viktigaste frågan

Den 9 mars återupptas de formella förhandlingarna mellan Sverige, Finland och Turkiet i Nato-frågan. Turkiets huvudsakliga kritik mot Sverige har varit en alltför släpphänt inställning till terrororganisationen PKK. Turkiets president Erdogan har också beskrivit Sverige som en fristad för terrorister.

Den svenska regeringen har samtidigt talat om ett svenskt Natomedlemskap som den absolut viktigaste frågan just nu för att garantera Sveriges nationella säkerhet. Det är alltså för regeringen oerhört viktigt att man kan fullfölja Natomedlemskapet så snart som möjligt.

Det är alltså också i detta sammanhang den här propositionen ska ses. Den läggs på riksdagens bord den 9 mars, alltså samma dag som mötet hålls, vilket ska tolkas som att den svenska regeringen vill ge Turkiet en möjlighet att släppa sitt motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap.

Den nya lagen ska dessutom träda i kraft den 1 juni i år, alltså drygt en månad innan Natotoppmötet i Vilnius. Både Sverige och Finland hoppas vid detta toppmöte formellt kunna välkomnas som fullvärdiga Nato-medlemmar.

Lagen om kriminalisering av deltagande i terrororganisationer är således också en bricka i spelet om det svenska Nato-medlemskapet.

Bred majoritet i riksdagen

Men det finns samtidigt ett brett stöd i riksdagen för den här lagändringen. Redan den förra socialdemokratiskt ledda regeringen lade 2019 fram ett lagförslag om att förbjuda deltagande i terrororganisationer. Det lagförslaget stoppades dock av Lagrådet med hänvisning till att det stred mot grundlagen. En grundlagsändring har därför genomförts sedan dess och nu har alltså det nya lagförslaget lagts fram.

Det finns alltså en bred majoritet i riksdagen för lagändringen. Det finns också ett brett stöd i riksdagen för ett svenskt Nato-medlemskap. Kopplingen mellan den här lagändringen och Nato-processen innebär därför att det knappast kommer att bli någon politisk strid i den här frågan.

Undantaget är Vänsterpartiet, och kanske Miljöpartiet. Vänsterpartiet är både emot lagändringen i sig och det svenska Natomedlemskapet. Miljöpartiet satt visserligen i regeringen när det förra lagförslaget presenterades, men kan i opposition komma att agera annorlunda än då.

Oavsett vad riktar den här frågan strålkastarljuset mot Lagrådets roll i lagstiftningsarbetet. Lagrådets uppgift är att granska nya lagar, bland annat utifrån rättssäkerhet och hur de förhåller sig till grundlagen. Juridiska experter talar nu om en trend där regeringar, oavsett politisk färg, allt oftare går emot Lagrådets rekommendationer.