Det blir nu förbjudet att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation. Det kan handla om att anordna aktiviteter, ordna möteslokaler, ta hand om utrustning eller sätta upp läger.  

Arbetet med lagen startade efter terrordådet på Drottninggatan 2017. Men den har aktualiserats i samband med Sveriges Natoprocess, då Turkiet, som ännu inte godkänt Sverige som medlem, ställt krav på utlämnande av personer som påstås ha terrorkopplingar.

Strömmer: Fråga för rättstillämpningen

Om lagen kommer leda till fler utvisningar av PKK-anhängare låter justitieminister Gunnar Strömmer (M) vara osagt.  

– Lagstiftningen tar sikte på att lagföra, vad det sedan kommer att betyda konkret i det enskilda fallet blir en fråga för rättstillämpningen, säger han till TT. 

Sverige uppfyller kraven

Natos generalsekreterare säger att Sverige uppfyller kraven i avsiktsförklaringen mellan Turkiet, Sverige och Finland och att terrorlagstiftningen är ännu ett bevis på det, rapporterar Ekot. Han uppgav på torsdagen att han kommer resa till Ankara för att diskutera Sveriges medlemskap.

Lagen har också mött kritik. Förslaget sågades av lagrådet, och från rättsamhället finns det också kritik.

Starta klippet för att höra Mikael Westerlund, advokat och styrelseledamot i Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen.