Från och med årsskiftet införs en maxgräns, då får barn bara gå två år i förberedelseklass. Idén är att barnen ska komma ut i vanliga klasser snabbare. Men fortfarande fattas en väsentlig del.

– Det som behövs i de här nya förändringarna är precis som i alla skolor – lärare – och det saknar vi, säger Maria Rönn, vice ordförande vid Lärarförbundet.

Som det är i dag står det inget i skollagen om hur nyanlända ska tas emot och Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet på Stockholms universitet, tycker att ändringarna är bra.

– Det underlättar tror jag för skolorna och kommunerna att de har en uppsättning regler som de kan stödja sig mot, säger Monica Axelsson.

Viktigt med hjälp på modersmål

För att barn som nyss kommit till Sverige ska kunna vara med på lektioner i vanliga klasser är det viktigt att de får hjälp på sitt eget språk, så kallad studiehandledning på modersmålet, menar Monica Axelsson.

– Studiehandledning på modersmålet är en absolut förutsättning för att man ska kunna förstå ämnena i ett tidigt skede när man fortfarande håller på att lära sig svenska, säger hon.

Kommuner får kritik

Men det är få kommuner som klarar av att ge den här hjälpen i dag. Det visar inte minst en rapport som Skolinspektionen kom med i våras. Nästan alla de 30 undersökta kommunerna kritiserades för att de inte gett tillräckligt bra stöd till nyanlända på deras eget språk.   

Dessutom är det stor brist på lärare i svenska som andraspråk. Under det gångna låsåret var mer än hälften av de lärare som undervisade i ämnet obehöriga visar siffror från Skolverket.

Och Lärarförbundet menar att de här lagändringarna riskerar att bli helt verkningslösa.

– Alla skolreformer som har kommit och som är på gång faller platt om vi inte har lärare, säger Maria Rönn, vice ordförande vid Lärarförbundet.