Projektet ”Buildings post corona” är ett samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan, Chalmers, Lunds universitet och Umeå universitet. Under fyra år och med en budget på åtta miljoner kronor ska de forska på hur man kan virussäkra framtidens hus, samtidigt som de är klimatsmarta och kostnadseffektiva.
– Husen bör ha en god ventilation så att virus inte stannar kvar och sprids mellan människor, säger Jonas Anund Vogel, forskare inom energiteknik på Kungliga tekniska högskolan.
Kostar mycket
Ventilation kräver ström och kan bli dyrt att ha i full gång hela tiden. Därför testar forskarna nu en lösning där man mäter hur många som befinner sig i ett rum genom att mäta mängden koldioxid i luften. När koldioxiden ökar, ökar också ventilationen.
De ska också undersöka hur man kan designa husen så att de som är där inte möter varandra i onödan. Till exempel med separata trapphus, beroende på om man ska upp eller ner. Där kan ventilationen vara svagare eftersom man inte stannar där så länge. Där folk vistas länge och pratar med varandra, som i fikarum eller soffgrupper, kan ventilationen vara starkare.
Vinst för fastighetsägarna
I dag är hus inte byggda för att minska smittspridningen, annat än sjukhus och speciellt operationssalar. Men nu ser forskarna ett behov av att smittsäkra även andra byggnader, som äldreboenden, gym och restauranger. Det kräver större ytor och fler tekniska system, men Jonas Anund Vogel ser ändå en stor vinst för fastighetsägarna.
– Då kan man vistas där även under kommande pandemier, vilket minskar risken för att lokalerna står tomma, säger Jonas Anund Vogel på Kungliga tekniska högskolan.
