Foto: TT

OECD: Svenska lärarlöner släpar efter

Uppdaterad
Publicerad

Trots att de jobbar längre än kollegerna i andra länder så har svenska lärare sämre betalt. Det visar OECD:s jämförelse mellan olika länders skolsystem som presenterades i dag.

Den svenska lärarkåren sticker ut på flera sätt i en internationell jämförelse. Bristen på unga i yrket är påtaglig och lönerna för de erfarna lärarna släpar efter. Samtidigt har de svenska lärarna längre arbetsveckor än i många andra länder, enligt OECD.

I Sverige är det väl känt att återväxten i lärarkåren inte är vad den borde vara. Faktum är att Sverige hör till de länder med lägst andel lärare under 30 år, och högst andel 50-plussare, visar OECD:s omfattande rapport Education at a glance 2016, som publiceras i dag. I sin separata landrapport för Sverige konstaterar OECD att situationen förvärras av att så många lärare lämnar yrket för en annan karriär.

Löner

”Education at a glance”, som kan liknas vid en global statistisk årsbok, visar också att svenska lärare har en betydligt sämre löneutveckling än OECD som helhet. Ingångslönerna ligger visserligen lite högre än OECD-snittet för lärare, men efter tio år i yrket har lönerna sjunkit under snittet.

Det är inte första gången OECD pekat på det korta lönespannet och har ordinerat Sverige att satsa på sina lärare i form av bland annat bra lön och karriärmöjligheter. Från svenskt håll kan hävdas att det är precis det som görs nu – men det syns alltså inte i OECD:s analys, som bygger på två-tre år gamla siffror. Hur de svenska lärarlönerna 2016 står sig internationellt återstår alltså att se.

Arbetstid

OECD redovisar också hur mycket lärare arbetar, och på den punkten placerar sig Sverige i stället långt över snittet. De 1.767 årsarbetstimmarna hör till de högsta, liksom antalet timmar lärarna ska befinna sig i skolan.

Det betyder inte att svenska elever har ovanligt många undervisningstimmar, tvärtom. Svenska grundskoleelever har 754 undervisningstimmar per år medan OECD-snittet ligger på 799 timmar i låg- och mellanstadiet och 915 timmar i högstadiet. Det betyder inte heller att varje lärare har ovanligt många elever. Den svenska lärartätheten är något bättre än i OECD som helhet.

  • Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har 35 medlemsländer, de flesta i Europa. Men också länder som Japan, Korea, Australien, USA, Kanada och Mexiko är med.
  • OECD:s publikation Education at a glance ges ut årligen. I den jämförs kostnader för undervisning, undervisningstid, lärares löner och arbetstider, andel barn i förskola, övergång till högre studier, vuxenutbildning, och en mängd andra uppgifter.
  • OECD är också ansvariga för den återkommande kunskapsmätningen Pisa. Som bekant har Sverige utmärkt sig med kraftigt försämrade resultat.
  •  Andel lärare, årskurs 1–6, under 30 år: 7 procent. OECD-snitt: 13 procent
  •  Andel lärare, årskurs 1–6, 50 år och äldre: 38 procent. OECD-snitt: 31 procent. Delgruppen 60 år och äldre: 15 procent. OECD-snitt: 6 procent.
  •  Ingångslön för lärare, årskurs 7–9 (årslön i US-dollar, köpkraftsjusterat): 32 698. OECD-snitt: 32 485
  •  Lön efter tio år i yrket: 36 673. OECD-snitt :41 613
  •  Lön efter 15 år i yrket: 38 054. OECD-snitt: 44 407
  •  Högsta lön: 43 487. OECD-snitt: 53 557
  •  Arbetstid förlagd i skolan, gymnasielärare: 1 360 timmar per år. OECD-snitt: 1 115 timmar.
  •  Total arbetstid, gymnasielärare: 1 767 timmar. OECD-snitt: 1 588 timmar.

 Siffrorna är från 2013 och 2014.

Källa: Education at a glance 2016

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer