Oftast stöts röret bort efter några månader och trumhinnan läker ihop. Men under tiden som röret suttit kvar har mellanörat oftast börjat fungera normalt.
Bevis saknas
Trots att tusentals svenska barn varje år får rör inopererade i sina öron bla för återkommande öroninflammationer så saknas det vetenskapliga bevis för att det fungerar. Det visar en ny stor kartläggning från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Fast denna rörbehandling har tillämpats i nära 50 år saknas fortfarande grundläggande kunskaper om dess effekter, skriver SBU som har gått igenom den vetenskapliga litteraturen på området.
15.000 varje år
Varje år får 15.000 barn diagnosen återkommande akut öroninflammation. Tillståndet kommer plötsligt och ofta med smärta och feber. Långvariga perioder med vätska i mellanörat drabbar 400.000 barn ofta. De får en känsla av lock för örat och försämrad hörsel.
Dessa är de vanligaste sjukdomstillstånden som medför läkarbesök under barndomen. Cirka 10.000 barn för årligen så svåra problem med smärta, sänkt livskvalitet eller hörselnedsättning att rörbehandling är motiverad. Av dessa lider en femtedel av återkommande akut öroninflammation.
”Angeläget”
”Med tanke på att mer än 2 000 barn årligen får rör insatta i trumhinnan på denna indikation är det angeläget att adekvata studier snarast genomförs”, skriver SBU i rapporten.
Granskningen visar också att bortskrapning av körteln bakom näsan, en operation som kallas adenoidektomi, förbättrar hörseln lika mycket som rör när det gäller barn med långvarig vätska i mellanörat.