Om ehec – symptom, smittovägar och skydd

Uppdaterad
Publicerad

Här är en genomgång av sjukdomens symptom och smittovägar och tips på hur du bäst skyddar dig.

Ehec betyder ”Enterohemorragisk e.coli-infektion”. Det är en infektion av e.coli-bakterien i tarmen. Sjukdomen upptäcktes 1977 och är spridd över hela världen.

Den har haft flera stora utbrott genom åren, och varje år insjuknar kring 300 svenskar i sjukdomen.

Barn under fem år är den åldersgrupp där flest drabbas, och det största antalet fall finns dokumenterade i landets södra län.

Tarminfektion och njursvikt

Det vanligast symptomet är en blödande infektion i tjocktarmen som ger blodiga diarréer. Men sönderfall av blodkroppar och njursvikt kan också vara en del av sjukdomsbilden.

Man kan också vara bärare av smittan utan att få några symptom.

Ehec producerar ett gift i kroppen, ett toxin, som orsakar flera av sjukdomens symtom. Olika typer av ehec, så kallade serotyper, producerar olika typer av gift och ger mer eller mindre allvarliga sjukdomssymtom.

Ehec-smittan som just nu sprids i norra Tyskland är av serotypen 0104. Det har visat sig vara en allvarlig form av sjukdomen, som ger ovanligt många fall med allvarliga symtom (se nedan).

Ingen feber

Inkubationstiden är vanligen tre till fyra dygn, men kan variera mellan ett till åtta dygn.

De första symtomen är oftast magkramper och diarré. Illamående och kräkningar kan också förekomma. Däremot får den sjuke sällan feber. Efter två till tre dygn blir diarrén blodig.

Ovanligt många med svåra symtom

Normalt går sjukdomen över inom en vecka. Men fem procent av de som drabbas utvecklas tillståndet ”Hemolytiskt uremiskt syndrom”, HUS, vilket sker inom två till fjorton dygn.

Under det pågående ehec-utbrottet i Tyskland, och som nu även spridits till Sverige, har ovanligt många av de insjuknade drabbats av HUS.

HUS innebär att njurarna har skadats så mycket av sjukdomen att personen får njursvikt. Trombocyterna, eller blodplättarna, sjunker till så låga nivåer i blodet att blödningar uppstår i kroppen. Då krävs oftast intensivvårdsbehandling och dialys.

Syndromet är vanligast bland barn under fem år och hos äldre personer.

Smittovägar

EHEC är en så kallad ”zoonos” alltså en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor. Hos djur kallas samma sjukdom VTEC.

Det är främst nötkreatur som bär på smittan. Man kan få sjukdomen genom kontakt med djuren eller deras gödsel, men också genom smittat vatten och mat.

Livsmedel som tidigare har orsakat utbrott av ehec är till exempel opastöriserad mjölk, sallad, salami, rostbiff och hamburgare. Människor har också insjuknat efter att ha badat i förorenat sjövatten eller förorenat dricksvatten.

Tre procent av nötdjuren smittade

Smitta från person till person förkommer också. I Sverige är större utbrott av sjukdomen ovanliga. Oftast är de kopplade till en specifik gård eller till egna brunnar, till förskolor eller restauranger.

Mellan 2005 och 2009 gjordes en studie på slakterier i landet som visade att tre procent av nötkreaturen bar på VTEC.

I det pågående ehec-utbrottet i norra Tyskland misstänks smittokällan vara sallad gurka eller tomat. I en studie som myndigheterna gjort visade det sig att de som insjuknat ätit mer av de livsmedlen än personer som inte blivit sjuka.

Därför rekommenderas befolkningen att inte äta rå sallad, gurka eller tomat, vilket också gäller svenskar som rör sig i den regionen.

Hindra smittspridning

Om man får ett sjukdomsfall i familjen eller den närmaste omgivningen är det allra viktigaste att tvätta händerna noga och ofta för att hindra att smittan sprids.

Det är extra viktigt att tvätta händerna efter att man haft kontakt med nötkreatur.

Att se till att köttet man äter är väl genomstekt är också viktigt. Mjölken man dricker ska vara pastöriserad eller kokad, grönsaker och frukt ska sköljas mycket noggrant.

Ehec är klassad som en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Louise Josborg

louise.josborg@svt.se

Fakta: ehec-utbrott i Sverige

* Det hittills största ehec-utbrottet i Sverige inträffade 2005, då 135 personer insjuknade i södra Sverige varav 11 utvecklade HUS. En stor utredning visade att smittokällan var isbergssallad. Salladen hade blivit vattnad med vatten som fört smittan med sig från en bondgård som låg uppströms i bevattningskanalen. Isbergssalladen drogs tillbaka från marknaden och smittan kunde stoppas.

* 2002 insjuknade 28 personer i Skåne i ehec. Smittan, som var av serotypen ehec O157, spreds i kallrökt påläggskorv. Åtta personer utvecklade HUS och krävde intensivvård.

* 2009 insjuknade en familj i Östergötland i ehec. Utbrottet hade få drabbade, men en omfattande utredning av smittovägen gjordes. Smittan spårades till en borrad brunn som delades av flera fastigheter, och det var första gången som smittan kunde spåras till en specifik brunn.

Smittskyddsinstitutet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.