Gymnasiet är tänkt att ta tre år att slutföra, men för många elever tar det längre tid än så. Förra hösten var det drygt 5.800 elever som började om i årskurs 1 på gymnasiet. De flesta av dem bytte till ett annat program än det de valt första året.
Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, ser det som ett stort bekymmer både för eleverna och samhället.
– Det är klart det är bra för en elev att byta om man hamnat fel. Men om man kan undvika de här bytena tjänar samhället stora pengar och inte minst eleverna själva, säger hon.
Motsvarar 1.200 tjänster
Omstarterna uppskattar Skolverket kostar kommunerna nästan 600 miljoner kronor, en summa som motsvarar runt 1.200 studie- och yrkesvägledare på heltid. Men kostnaden för hela samhället är mycket större, menar Anna Ekström.
– Jag tror att en bra och genomtänkt satsning på studie- och yrkesvägledare skulle vara en bra investering. Det skulle handla om att kommunerna tjänade pengar på att det blev mindre omval. Och att eleverna gick i gymnasiet i tre år i stället för fyra och fick en tidigare ingång på arbetsmarknaden eller till högre studier.
Hamna rätt på en gång
I Haninge utanför Stockholm organiserades studie- och yrkesvägledningen om vid årsskiftet. Nu ligger ansvaret centralt i kommunen i stället för på skolorna. Gunilla Melin, rektor på Fredrika Bremergymnasierna, har stora förhoppningar på förändringen.
– Förhoppningen är att eleverna ska hamna rätt på en gång, och att de enskilda skolorna inte bestämmer själva hur mycket studievägledning man ger sina elever, utan nu ska alla ha det. Och man ska börja tidigare, inte bara i årskurs åtta och nio utan längre ner i åldrarna så det blir en process som hinner mogna fram, säger hon.