– Sverige hade ett skolsystem med ett starkt engagemang för att förse barn från olika bakgrunder med bred och högkvalitativ utbildning. Många olika indikatorer visar att det koruset tappats bort, säger Andreas Schleicher till Sydsvenskan.

”Ingen tydlig linje”

Enligt Schleicher finns inget sammanhållet system i den svenska skolan.

– Det finns ingen tydlig nationell linje, ingen stark betoning på vilken roll läraren ska ha. Allt är väldigt isolerat och fragmenterat. Ett skolsystem måste vara mer än tusen individuella skolor, säger han till tidningen.

Schliecher är i Stockholm för en konferens om utbildning för barn på flykt som anordnades av Education International. Förra året kom 70.000 barn på flykt till Sverige, vilket enligt Schleicher innebär en massiv utmaning för svenska skolan.

Flyktingvågen påverkar

Den kommande Pisa-undersökningen bygger på prov som elever skrev våren 2015 – alltså strax efter den största vågen av flyktingar kom till Sverige. Enligt Schleicher kan de många nyanlända ha en negativ effekt på Sveriges Pisa-resultat på kort sikt, men med en lyckad integration kan även dessa barn prestera bra i skolan.

– Vi bör inte göra misstaget att tro att barn som inte pratar svenska är dumma. Om vi kan se till att de här barnen får en verklig schans tror jag att det finns mer att vinna än att förlora, säger Schleicher.

Pisa-mätning politiseras

Mätningar som Timss och Pisa har blivit allt viktigare i den utbildningspolitiska debatten i Sverige. När färska resultat presenteras följs dem nästan alltid av intensiva debatter mellan politiker, som ofta spiller över i andra samhällsdebatter.

– Pisa tittar på viktiga aspekter av utbildning, och mäter fundamentala färdigheter. Men det finns mycket mer vi bör förvänta oss av utbildning. Sociala och emotionella färdigheter har stor betydelse för hur framgångsrika människor blir i sina liv, säger han.

Men inte alla håller med om att sådana mätningar ska ta en lika stor plats som de i dag gör. Enligt skolforskaren Daniel Pettersson borde politikerna behärska sig.

Mätningarna ”politiskt styrande”

– Jag hoppas att resultaten ska användas med sans, säger Daniel Pettersson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle och forskare i hur internationella kunskapstester påverkar utbildningssektorn, till TT.

I Sverige har Pisa 2012 fått den hittills största uppmärksamheten. Men så var också resultaten uppseendeväckande svaga och de offentliggjordes när det var mindre än ett år till riksdagsval.

Länder som Tyskland och Polen har också haft sina ”Pisachocker”, men möjligen har mätningarna varit mer politiskt styrande i Sverige, enligt Daniel Pettersson.

– Det har varit stora debatter i många länder, men jag har en känsla av att man baserat sina lösningar mer på praktisk sakkunskap än i Sverige.

Politiker bör inte ”övertolka”

Problemet är att politikerna övertolkar Pisa- och Timssresultaten, fortsätter han.

-Ett av de största misstagen politiker gör är att utgå från att Pisa och Timss mäter skolkvalitet. Men de mäter elevers förmåga att lösa uppgifter i respektive test. Det är något annat. Jag tror att man för ensidigt tänkt sig att skolans problem kräver makrolösningar, när många av skolans problem i själva verket befinner sig på mikronivå.

Enligt Daniel Pettersson är alltså sådant som tidigare betyg, fler skolinspektioner och kursplaneändringar inte avgörande för att vända den svenska utvecklingen. Det viktiga är att ge lärarna arbetsro.

-Det finns en stor förbättringspotential i svensk skola. Men lösningarna handlar om att ge lärare och rektorer rätt förutsättningar att knyta an till eleverna, i stället för att låsa fast dem i en mängd administrativa uppgifter, säger han.