Foto: SVT

Plastpåsen rejäl vinst för butikerna

Uppdaterad
Publicerad

1974 började en handlare i Varberg ta 25 öre betalt per plastpåse. Idag är påsen en mångmiljonindustri. Enligt Plus beräkning tjänar dagligvaruhandeln närmare 430 miljoner kronor per år på försäljningen av plastpåsar.

I plastpåsen vagga i Arvika besöker Plus Bengt Lundin AB, en av Sveriges största tillverkare av plastpåsar som levererar påsar till bland annat Axfood och Ica. Enligt vd Bengt Lundin kostar en plastpåse ungefär 40 öre att tillverka beroende på tjocklek, storlek och mängden färg.

För en hyfsat stor butik kostar en påse runt 60-70 öre inräknat hanteringskostnader innan den kommer ut i butiken. Vad är då rimligt att ta betalt för en påse i slutändan, frågar Mathias Andersson.

– Är bärkassen för billig så går det åt för många, då tar man kanske en extra i onödan, det skulle ju gagna mig men vi vill också jobba hållbart, säger Bengt Lundin.

Enorma marginaler

Plus granskning visar att mataffärerna lägger på en kraftig marginal på plastpåsar, upp till 400 %. Dagligvaruhandeln gör, enligt Plus beräkning, en vinst på 431 000 000 kr per år på just plastpåsar.

Axfood som är en av de större aktörerna inom detaljhandeln med kedjorna Willys, Hemköp och Prisextra säljer ungefär 75 miljoner påsar per år till egenägda butiker. En vinst på närmare 75–80 miljoner kronor.

– Jag vet inte om det är riktigt så mycket, men visst blir det en hacka, säger Axfoods presschef Ingmar Kroon.

Varför har ni så höga marginaler på påsar? frågar Mathias Andersson.

– Det här är en peng som folk tycker att påsen är värd. Det är en sorts balansgång. Om den hade varit mycket dyrare – ja, det kanske vore bättre, då kanske folk hade varit mer benägna att ha en flergångspåse men vi har inte testat det greppet.

Vad är rimligt att betala för en påse?

– När de kostar 1,50, 2 kr, då är det så pass lite att jag inte tänker på det. Det jag tänker på när det gäller plastpåsar är hur många jag börjar få hemma i lådan, jag kanske borde ha en i fickan när jag går och handlar. 

Plast bättre än papper

Att plastpåsen är bra för affärernas ekonomi råder det inga tvivel om men hur är det med miljöaspekten? Ignacy Jakubowicz, plastexpert på Sveriges provnings- och forskningsinstitut, säger att plastpåsen är ett bra alternativ men att den överanvänds. En plastpåse ska helst användas flera gånger och gärna användas för att lägga soppor i.

– Då skickas den sedan till förbränning. När man förbränner blandat avfall så behövs plast för att komma upp i tillräckligt hög temperatur för att undvika att olämpliga ämnen bildas.

Här låter de på dig som att plastpåsen är bra för miljön, säger Mathias Andersson.

– Ja, det tycker jag absolut.

Enligt Ignacy Jakubowicz är plastpåsar inte sämre för miljön än vad papperspåsar är. LCA-analyser (life cycle assessment) har visat att papperspåsen faktiskt är sämre än plastpåsen.

– Det mest negativa med plastpåsar är att de hamnar i naturen och skräpar ner.

Plastpåsen förbjuden i flera länder

Flera länder har helt förbjudit användandet av plastpåsar, bland annat Italien som i januari 2011 blev först i Europa med förbud i affärer och livsmedelsbutiker.

I Plus undersökning svarade 80 % av 1000 tillfrågade att de inte skulle använda fler kassar om de var billigare.

Fakta om plastpåsen

Den klassiska plastpåsen består av polyeten, som är en kolväteförening. Den viktigaste råvaran vid plasttillverkning är råolja. Man räknar med att runt 4% av all olja som pumpas upp blir plast.

I dag säljer vissa svenska butiker påsar av vad de kallar ”grön plast” som till 85% är baserad på sockerrör. Den sockerbaserade påsen har kvar plastens goda egenskaper (tex seghet) men är bättre ur ett miljöperspektiv.

En stor del av alla svenska plastpåsar slutar som soppåse. Den sockerbaserade påsen kan förbrännas, precis som den traditionella plastpåsen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.