Det är tio gånger vanligare att en chef tillhör den övriga befolkningen än att en chef är afrosvensk, säger Mattias Gardell, en av forskarna bakom rapporten. Foto: SVT

Ny rapport: Afrosvenskar diskrimineras på svenska arbetsmarknaden

Publicerad

Afrosvenska chefer är ovanliga och där de finns tjänar de betydligt mindre. Det visar en ny rapport som undersökt skillnaderna på arbetsmarknaden för afrosvenskar jämfört med den övriga befolkningen i Sverige.
– Det är tio gånger vanligare att en chef tillhör den övriga befolkningen än att en chef är afrosvensk, säger Mattias Gardell, en av forskarna bakom rapporten.

Rapporten är utförd av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala Universitet och jämför alla i den svenska befolkningen i åldern 20-64 år i tre olika grupper: personer som är födda i Afrika söder om Sahara, personer med minst en förälder född i Afrika söder om Sahara och den övriga befolkningen.

Skillnaderna på arbetsmarknaden är stora. Tillexempel har afrosvenskar med en treårig eftergymnasial utbildning betydligt lägre lön än den övriga befolkningen med samma utbildningsnivå. För afrosvenskar födda i Sverige är inkomsten nästan 50 procent lägre än för den övriga befolkningen.

Afrosvenskar hamnar underläge

– Studien visar väldigt tydligt att rasism som ett system för ojämn fördelning av status, privilegier, resurser och möjligheter till ett gott liv strukturerar villkoren på den svenska arbetsmarknaden som gör att afrosvenskar hamnar i ett underläge och diskrimineras på ett väldigt anmärkningsvärt sätt, säger Mattias Gardell.

– Man skulle kunna, om man är väldigt fantasifull, säga att slumpen påverkar hela den här situationen gång på gång över hela landet. Men det verkar inte särskilt sannolikt. Jag har svårt att se en annan sannolik förklaring, däremot visar inte forskningen hur man måste värdera det här. Tycker man att det här utgör ett problem eller tycker man inte det, den frågan får andra besvara. Rapporten visar bara att det ser ut så här.

”Vi hade förväntat oss skillnader”

Studien har också undersökt antalet dagar i arbetslöshet mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen. När den del av befolkningen som inte är afrosvenskar utbildar sig vidare efter gymnasiet sjunker antalet dagar i arbetslöshet, medan de för afrosvenskar i stället ökar i takt med utbildningsnivån.

Rapporten är gjord på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm.

– Vi hade förväntat oss att det skulle vara skillnader mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen, men att det skulle vara så här stora skillnader det hade inte ens jag trott, säger Kitimbwa Sabuni, processledare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer