Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Internationellt adopterade löper dubbelt så stor risk att ta sitt liv

Uppdaterad
Publicerad

Internationellt adopterade söker mer psykiatrisk vård och löper dubbelt så stor risk att ta sitt liv jämfört med inrikes födda. Det visar en ny rapport som Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) beställt.

– Det är viktigt att vi känner till hur adopterade mår så att rätt beslut kan fattas, så att adopterade kan få rätt stöd genom hela livet, säger Tommy Marksén, avdelningschef för internationella adoptioner på MFoF.

Rapporten bygger på en studie gjord av Anders Hjern, barnläkare och professor i socialepidemiologi för ungas hälsa vid Karolinska institutet och Bo Vinnerljung, senior professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. De ville undersöka hur de internationellt adopterade mår när de blivit vuxna. Tidigare studier har visat att gruppen löper ökad risk för självmord under barn- och ungdomsåren.

– Det vi nu kan se är att den ökade risken för psykisk ohälsa kvarstår i vuxen ålder. Risken för självmord har gått ner, men är fortfarande högre än för infödda svenskar, säger Tommy Marksén.

Enligt studien har dubbelt så många internationellt adopterade begått självmord jämfört med inrikes födda svenskar per capita.

Forskare: Högre risk för skilsmässa

De söker också mer vård för psykisk ohälsa. Riskökningen är större för inneliggande psykiatrisk vård än för öppen vård, vilket enligt forskarna kan tolkas som att de internationellt adopterade löper större risk än inrikes födda svenskar att utveckla svårare former av depression.

– I rapporten pekar forskarna på att det kan vara svårare för internationellt adopterade att hitta en livspartner. Forskarna pekar också på att de har en högre risk för skilsmässa, berättar Tommy Marksén.

Dock är inte psykisk ohälsa en förklaring till den mer utbredda ensamheten, som finns bland de internationellt adopterade. Enligt studien förekom svårigheterna även bland internationellt adopterade som hade en fast anknytning till arbetsmarknaden utan inkomster relaterade till hälsoproblem.

I klippet berättar Tommy Marksén om hur MFoF jobbar framåt.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

  • Vårdguiden, 1177.
  • Jourhavande medmänniska, 08-702 16 80. Alla dagar kl 21–06. Chatt söndagar kl 21-24.
  • Jourhavande präst – ring 112 och fråga efter jourhavande präst. Chatt sön–tors kl 20–24.
  • Självmordslinjen – finns tillgänglig via chatt och telefon 90101 för den som har tankar på att ta sitt liv, eller för den som har frågor om närstående som har tankar på att ta sitt liv. Alla dagar 06-24.
  • Föräldralinjen, för den som är orolig för sitt barn, eller ett barn i sin närhet. 020-85 20 00, öppet vardagar klockan 10–15 samt torsdagskvällar 19.00–21.00.
  • Äldrelinjen, för den över 60 som mår psykiskt dåligt. Även öppen för anhöriga eller den som känner sig ensam. Vardagar mellan 10.00–15.00, 020-22 22 33.
  • Bris För den som är under 18 år går det att ringa till, eller chatta med Bris och prata med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och de har öppet varje dag dygnet runt.

Källa: Mind.se/TT/Bris

Fakta om studien

I studien ingick 1,6 miljoner personer födda mellan 1972 och 1983, varav drygt 18 000 var internationellt adopterade som anlänt till Sverige före åtta års ålder och 22 000 flyktingar som också kommit före åtta års ålder.

Studien visar att de internationellt adopterade söker vård för psykisk ohälsa i större utsträckning än flyktingarna. Men forskarna påpekar att flyktingar upprepade gånger har visat sig ha ett annorlunda sökbeteende när det gäller psykiatrisk vård, vilket gör att jämförelsen med flyktingarna inte är lika robusta som jämförelsen med infödda svenskar.

De som adopterats under sitt första levnadsår hade genomgående lägre risk för för psykiatrisk vård och risken ökade därefter ju äldre barnet var när adoptionen genomfördes. Enligt forskarna pekar detta på att svåra livsomständigheter före adoptionen, som barnhemsvistelser och separationer, har betydelse för den ökade risken för psykiatrisk sjuklighet.

Studien baseras på data från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.