Rättsväsendet litar mindre på vittnen

Uppdaterad
Publicerad

Sedan fallet med mannen som suttit över nio år i fängelse för att ha våldtagit sin dotter först togs upp har rättsväsendet blivit mer försiktigt när man bedömer vittnens trovärdighet i sexualbrottsfall. Det säger Anna Kaldal, som är docent i processrätt.

– Redan vid tiden för friandet i ”fallet Ulf” kunde man se att man var försiktigare med att gå till åtal på utsagomål. Så utvecklingen att man blir mer och mer försiktig har pågått i minst tio år, säger Anna Kaldal, som är docent i processrätt vid Stockholms universitet.

Den här utvecklingen har skett både när det gäller åtal och domar. När det gäller resningsärenden handlar det ofta om vittnesutsagans tillförlitlighet, menar Anna Kaldal. I det här fallet ifrågasattes kvinnans tidigare uppgifter när hon 2007 började berätta om nya mycket sadistiska våldtäkter. Enligt polisen stämde inte de uppgifterna, och då ifrågasattes även hennes tidigare uppgifter.

– Bevisning är färskvara, så det är svårt för vittnesmålen i en andra prövning att nå upp till samma höga beviskrav som i den första rättegången. Bevisningen blir alltså generellt inte lika mycket värd. Extra komplicerat blev det i det här fallet när kvinnan lämnade nya uppgifter angående de tidigare våldtäkterna som det inte gick att finna stöd för i den tidigare utredningen.

Två bra domar med helt skilda utfall

Att mannen nu frias behöver dock inte betyda att kvinnans trovärdighet inte var hög från början, menar Anna Kaldal. Hon ser den ursprungliga domen som ”ganska robust”, och inte ett uttryck för en våg av fällande domar. Men i de nya förhören kom alltså kvinnan med nya uppgifter, vilket försvårar bedömningen.

Riksåklagaren hävdade först att domen skulle stå sig, men ändrade sedan inställning, och stödde kravet på att mannen skulle frias. Paradoxalt nog handlar det alltså enligt Anna Kaldal om två bra domar med helt olika utfall, och hon beskriver fallet som ett exempel på skillnaden mellan juridiken och verkligheten, där man förväntar sig att det som är rätt också är sant.

– Men rättsväsendet funkar inte så. Juridiken pysslar ju inte med sanning utan med beviskrav. Och på grund av utgångsläget hade jag förväntat mig en friande dom även utan de för kvinnan försvårande omständigheterna.

Säkerhetsventil

Anna Kaldal beskriver möjligheten att få resning som en värdefull säkerhetsventil, där det trots allt finns möjlighet pröva om de tidigare bevisen tillsammans med nya uppgifter lever upp till nivån att brottet kan anses vara begånget utom rimligt tvivel, som är kravet för en fällande dom.

Men den här typen av är ett bra exempel på fall där juridiken inte kan lösa alla problem, tycker Anna Kaldal.

– Vi kan inte veta allt om verkligheten bakom det här fallet, men klart är att det här är en tragedi för både mannen och kvinnan, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Friad efter nio år i fängelse

Mer i ämnet