Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

För att vårdpersonalen ska få bättre arbetsvillkor har nu Vänsterpartiet fått igenom en budgetsatsning på två miljarder per år. Foto: Bertil Ericson/TT

Två miljarder om året till vårdpersonal: ”De jobbar så att de faktiskt blir sjuka”

Stress, tung arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö får allt fler sjuksköterskor att lämna vården.
Nu har Vänsterpartiet, i budgetförhandlingarna med regeringen, fått igenom en satsning på två miljarder om året för att förbättra vårdpersonalens villkor.

Larmrapporterna om krisen inom sjukvården har avlöst varandra under lång tid. Vårdplatser som står tomma, personal som går på knäna och sjuksköterskor som bränner ut sig efter bara några år i yrket. För sjunde året i rad ökar anmälningarna om kvinnor som blir sjuka av dålig arbetsmiljö och enligt Arbetsmiljöverket beror det på att arbetsmiljöproblemen är störst inom just vård och omsorg, yrken som domineras av kvinnor.

Nu har regeringen och Vänsterpartiet enats om en satsning på bättre villkor inom vården i kommande höstbudget. Från och med nästa år öronmärks två miljarder kronor om året som ska gå till att förbättra personalsituationen, utveckla arbetsmiljön och vidareutbilda personalen.

– Man kan till exempel anställa fler så att man får fler arbetskamrater, det kan handla om kompetensutveckling, ändrad schemaläggning med mindre arbete på helger. Det finns mängder av saker man kan göra för att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö, säger Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

Oklart hur mycket varje landsting får

Pengarna ska fördelas mellan landstingen enligt en särskild fördelningsnyckel men hur mycket varje landsting får är ännu inte fastställt. Sedan är det upp till parterna att enas om hur pengarna ska användas.

Men frågan är hur långt två miljarder kommer att räcka. Totalt kostar landstingsvården drygt 250 miljarder om året, bara att hyra in vårdpersonal kostade 4,6 miljarder 2016.

”Jobbar så att de faktiskt blir sjuka”

– I dag jobbar vårdanställda så att de faktiskt blir sjuka, de bär det här ansvaret på sina egna axlar, så kan vi ju inte ha det i ett välfärdssamhälle. De som jobbar inom vården i dag måste vilja stanna kvar, det är helt avgörande för hur vi ska klara av vården i framtiden, säger Ulla Andersson (V).

Sjuksköterskan Martin Jarl är en av alla vårdanställda som kan vittna om den tuffa arbetssituationen. För snart två år sedan blev han färdig anestesisjuksköterska och ett viktigt skäl till att han vidareutbildade sig var att han ville kunna fokusera på en patient åt gången.

– På en vårdavdelning kan du ha hand om upp emot tio patienter samtidigt, blir en av dem dålig så får ingen av de andra din uppmärksamhet. Det är en väldig stress att veta att man kanske inte ens hinner titta till alla de patienter man har och ge dem den vård de har rätt till, säger han.

LÄS MER: Har antalet vårdplatser per 100.000 invånare ökat eller minskat i Sverige?

Som förtroendevald för Vårdförbundet får han dagligen höra om den tunga arbetsbelastningen.

– Situationen är inte hållbar, man har svårt se hur man ska klara att kunna ta hand om alla patienter. Det är en stark frustration att ingen tar tag i en så pass viktig sak som sjukvården.

”Lönen största anledningen till att man lämnar vården”

Ett stort problem är att många erfarna sjuksköterskor lämnar landstingen och söker sig till arbetsplatser med bättre arbetstid och högre lön. Därför måste lönerna upp även inom landstingsvården för att få de med längre erfarenhet att stanna kvar, menar Martin Jarl.

– Lönen är viktig. Det är den största anledningen till att man lämnar vården eller söker sig till ett annat yrke. Arbetet är detsamma oavsett om du jobbar privat eller inom landstinget men det skiljer flera tusen i lön. Vad som behövs är en tydligare värdering av ens kompetens och här måste det finnas en tydlig koppling till lönen, säger han.

Utesluter inte löneökning

Eftersom tanken är att parterna ska enas om vilka insatser som ska göras utesluter inte regeringen att det kan handla om höjda löner. Men det är ingen specifik satsning på löneökningar som regeringen gjorde när det gäller lärarna.

Hur satsningen ska finansieras är ännu oklart men Ulla Andersson (V) nämner att 80.000 fler löntagare kommer att betala statlig skatt nästa år i och med att skiktgränsen inte räknas upp med det allmänna löneläget. Den förändringen stärker statskassan med 2,7 miljarder, enligt regeringen.

– De som tjänar mycket får bidra mer och det går bland annat till att förbättra arbetsvillkoren för vårdanställda och det känns bra, säger Ulla Andersson.

Satsar på sex timmars arbetsdag

Vänsterpartiet har även krävt en satsning på arbetstidsförkortning som innebär att alla kommuner ska ha en arbetsplats där personalen får gå ner till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Det försöket skulle kosta 2,5 miljarder.

– Det kommer vi att lyfta i höst i förhandlingarna med regeringen. Det är en viktig reform, vi har haft åtta timmars arbetsdag i hundra år nu, det känns lite gammalmodigt. Vi tror att väldigt många skulle tycka det vore skönt med kortare arbetstid, säger Ulla Andersson (V).

Men kommer ni få igenom det?

– Vi kommer göra vad vi kan, sedan får vi se om vi lyckas.

LÄS MER: Sämre arbetsmiljö för kvinnor

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer