Foto: Henrik Montgomery/TT

Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet

Uppdaterad
Publicerad

Riksbanken höjer styrräntan med 1 procentenhet till 1,75 procent. Det är den största höjningen på nästan 30 år. Ytterligare höjningar väntas dessutom i höst.

– Inflationen är alldeles för hög och det skapar problem för hushåll och företag och då måste vi agera med penningpolitiken, säger riksbankchef Stefan Ingves på en pressträff.

Senast Riksbanken höjde styrräntan var i juni, då med 0,75 procent. Det var då den största höjningen på 22 år. Nu höjs alltså räntan igen, med en procentenhet till 1,75 procent. Det innebär den största höjningen sedan inflationsmålet infördes 1993. Beslutet fattades på måndagen och presenterades i dag, tisdag.

– Vi tror att räntan kommer att höjas ytterligare under det närmaste halvåret, säger Stefan Ingves på pressträffen efter reäntebeskedet.

”Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

”Går rakt emot vad en riksbank ska göra”

Att man återigen höjer är väntat och dagens räntelyft lär inte bli det sista. Riksbanken räknar med att styrräntan nästa sommar kommer att ligga på omkring 2,5 procent.

– Riksbanken var sena på bollen att se inflationen komma, det är därför man nu tvingas dra i nödbromsen och försöker stanna tåget så fort som det går. Lite för fort kanske, för det här går rakt emot vad en riksbank ska göra, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén i Morgonstudion om dagens höjning.

– Man går från att göra en prognos där man säger att man inte ska höja räntan i år utan först kanske nästa år, till att chockhöja på det här sättet. Det är ett bevis på att hela världen har blivit överraskade av inflationen, säger Alexander Norén.

Den svaga svenska kronan har med största sannolikhet bidragit till beslutet att höja en hel procentenhet, tror Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg.

”Riksbankens rekordhöjning är inget annat än en räntechock som snabbt ska få ned den svenska inflationen”, säger hon i en skriftlig kommentar till SVT.

Ingves håller pressträff

Riksbanken har sitt nästa möte i november och förväntas då höja styrräntan ytterligare.

Vid klockan 11 i dag, tisdag, håller riksbankschefen Stefan Ingves en pressträff om beskedet.

På Stockholmsbörsen betyder dagens räntebesked en viss nedgång från en tidigare uppgång på 0,7 procent till 0,2 procent, skriver TT.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s kommentator: ”Det här går rakt emot vad en riksbank ska göra” . Foto: SVt

Den styrränta Riksbanken använder i dag infördes i kölvattnet på den dramatiska höjningen av dåtidens så kallade marginalränta till 500 procent hösten 1992 inför det att kronans fasta växelkurs övergavs. Styrräntan avgör dagslåneräntan på kassaöverskott i banksystemet och påverkar därmed en lång rad andra räntor i ekonomin.

Syftet styrräntan och andra penningpolitiska åtgärder är att uppnå prisstabilitet, definierat som en inflation enligt måttet KPIF, kring 2 procent per år.

Den största justeringen av styrräntan hittills (då kallad reporäntan) gjordes i finanskrisen i december 2008. Den sänktes då med 175 punkter (1,75 procentenheter). Den sänktes därefter med ytterligare 100 punkter i februari 2009.

Den största höjningen av vår tids styrränta hittills är 50 punkter, vilket har skett två gånger: i februari 2000 och i juli 2022.

När dagens styrränta infördes 1994 låg den på 6,95 procent. Den högsta räntenivån hittills var under en period 1995–1996 på 8,91 procent.

Den lägsta nivån för styrräntan hittills är minus 0,50 procent, där den låg under perioden februari 2016 – januari 2019.

(TT)

Riksbankens ovanligt kraftiga räntehöjningar i år ligger i linje med en global trend. Ett 90-tal centralbanker har under året redan försökt bromsa den inflationsvåg som svept över världsekonomin med räntehöjningar – däribland Riksbanken, som redan har höjt räntan två gånger. Vissa centralbanker har redan använt trippelhöjningar, en del av dem fler än en gång.

Och än är det inte slut. I veckan väntas USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), Bank of England, Norges centralbank och centralbanker i Schweiz, Indonesien och Filippinerna också strama åt.

Enligt ekonomer på storbanken JP Morgan Chase & Co kommer de räntehöjningar som ledande centralbanker nu planerar det närmaste kvartalet innebära den kraftigaste penningpolitiska åtstramningen sedan 1980.

(TT-Bloomberg)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer