Risk för könsstympning ger asylrätt

Uppdaterad
Publicerad

En ettårig eritreansk flicka får stanna i Sverige tillsammans med sin mamma och sin bror, då hon riskerar att könsstympas i Eritrea trots att könsstympning där är förbjudet i lag.

Migrationsverkets besked innebär att verket därmed ändrar sin praxis och för första gången slår fast att köns- stympning är att betrakta som för- följelse på grund av kön.

-Det nya är att vi slagit fast att alla flickor som riskerar könsstymp- ning har rätt till skydd i Sverige, säger Migrationsverkets rättschef Henrik Winman till SVT:s Rapport.

Eritrea har en lagstiftning mot könsstympning, men trots det får flickan alltså stanna.

-Vi tror inte att de har förmåga att fullt ut efterleva de reglerna. Vi har inte sådan information att vi kan lita på den uppgiften, säger Henrik Winman.

Fler än 100 miljoner flickor och kvinnor i världen har utsatts för könsstympning, i olika varianter och mer eller mindre brutalt.

Fakta om könsstympning

• Könsstympning är ett ingrepp som av sedvänja utförs i vissa kulturer på unga kvinnor. Sedvänjan är inte påbjuden inom någon av världsreligionerna men är utbredd inom ett flertal afrikanska och arabiska samhällen.

• Vid proceduren enligt sunna avlägsnas en del av vävnaden runt klitoris.

• En annan variant innebär att hela klitoris skärs bort, alternativt både klitoris och de inre blygdläpparna.

• Den mest avancerade stympningen, kallad infubilation eller faraonisk omskärelse, innebär att klitoris, inre blygdläppar samt insidorna av de yttre blygdläpparna avlägsnas. Därefter sys yttre blygdläpparna ihop så att de växer samman.

Endast en liten öppning lämnas för menstruationsblod.

• Enligt världshälsoorganisationen WHO:s beräkningar har omkring 100 miljoner, nu levande, kvinnor utsatts för könsstympning.

• UNICEF anger att könsstympning förekommer i ett 40-tal länder och att det drabbar 2 miljoner flickor varje år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.