Rapport: Romer har inte samma chanser
Diskriminering, fördomar och antiziganism är en del av många svenska romers vardag, enligt en rapport som i dag överlämnas till regeringen. Än i dag har många romer svårt att tillgodogöra sig rättigheter inom områden som utbildning, arbete och bostad.
Länsstyrelsen i Stockholm har på regeringens uppdrag beskrivit situationen för romer boende i Malmö, Helsingborg, Göteborg, Linköping och Luleå.
Rapporten fokuserar på arbete, bostad, hälsa, utbildning, social trygghet och omsorg, och det visar sig att diskriminerande strukturer, fördomar och förutfattade meningar om romer som grupp samt antiziganism förekommer inom samtliga områden, enligt länsstyrelsen.
– Detta målar upp en bild som delvis är mörkare än vi hade hoppats på, säger Majlis Nilsson, samordnare på Länsstyrelsen i Stockholm.
Dåligt bemötande i vården
Bland annat döljer många romer sin romska identitet på jobbet, och både romer och kommunala tjänstemän beskriver hur romer diskrimineras inom socialtjänsten.
Men även om allt fler romska elever tycks slutföra skolan brister ofta de riktade insatserna. Intervjuade romer vittnar också om dåligt bemötande i vården.
– Vår slutsats är att myndigheter och kommuner behöver få riktade uppdrag med särskild finansiering för att situationen ska kunna förändras, säger Majlis Nilsson.
Målet är att de romer som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom.
– Vi kan dessvärre bara konstatera att målet i dag är långt ifrån uppnått och att utvecklingen går långsamt.
”Försöker hela tiden dölja sin identitet”
Fred Taikon, ordförande i den romska föreningen É Romani Glinda, känner väl igen de diskriminerande strukturer som beskrivs i rapporten.
– Det finns en tradition bland romer i Sverige att hela tiden försöka dölja sin identitet.
Utsattheten är stor, säger han. En ledig lägenhet finns plötsligt inte längre när hyresvärden får reda på att den som köar är rom. Skolelever säger hellre att de är turkar än romer och vågar inte ta hem kompisar av rädsla för att deras ursprung ska avslöjas. En duktig bilmekaniker blir plötsligt överflödig på arbetsplatsen när hans romska identitet blir känd.
– Sådant ska människor inte behöva stå ut med. Man måste kunna stå upp för vad man är, men då blir man alltså lidande i dag, säger Fred Taikon.
Rapporter i all ära, nu är det dags att agera, tycker han.
– Någon quick fix finns inte, men information och upplysning är oerhört viktigt. Sverige har hittills inte lyckats med att synliggöra de nationella minoriteterna.
Fakta: Rapporten i korthet
- Fördomar och negativa uppfattningar om romer som grupp är ett stort hinder för romer på arbetsmarknaden, vilket bland annat leder till att många döljer sin romska identitet i mötet med arbetsgivare, arbetskamrater och myndigheter.
- Fördomar och okunskap om romer på myndigheter riskerar att resultera i dåligt bemötande, bristande kommunikation och felaktiga insatser.
- Rasism och antiziganism gör att romer är särskilt utsatta på bostadsmarknaden.
- Såväl romer som kommunala tjänstemän beskriver existerande diskriminering av romer inom socialtjänstens verksamhet.
- Allt fler romska elever slutför skolan, men de insatser som genomförs brister ofta i ambition och det finns tendenser inom skolan att skylla romska barn och elevers problem på romerna själva.
- Romer som intervjuats vittnar om dåligt bemötande och diskriminering i kontakter med vården.
Källa: Länsstyrelsen Stockholm
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.