Röster om tandlossning: ”Jag skäms så oerhört”

Publicerad 28 maj 2019

När SVT Nyheter bad om röster om tandvård från de som har svårt att få råd med att laga sina tänder, blev gensvaret stort.

Flera vågade inte visa sina ansikten eller sina rätta namn, på grund av skammen över sina dåliga tänder. Men de ville ändå berätta.

Vi kallar henne Karin. Hon bor i ett område med många höginkomsttagare och det gör skammen över de dåliga tänderna värre, berättar hon. Hon har en dålig protes i överkäken och vågar inte gå ut.

”Jag skäms så oerhört för mina tänder. Både dom jag har och dom jag inte har. Slutat svara i telefonen så folk har lagt ner att söka mej för jag har inga fler lögner att ta till”, skriver hon i ett mejl till SVT Nyheter.

Lena: ”Jag ser för jävlig ut i munnen”

Lena skickar oss bilder på sina tänder. Hon har kroniska inflammationer, och det har påverkat hennes tandhälsa, berättar hon.

”Rotfyllningarna gick sönder och tänderna fick dras ut. Ingen ekonomisk ersättning utan jag har bekostat allt själv. I dag saknas nog cirka 10 tänder och jag ser för jävlig ut i munnen. Ingen, varken tandläkare eller läkare, vill se något samband med den kroniska inflammation jag har i resten av kroppen och som gjort att jag varit sjuk på heltid i 19 år drygt.”

”Att laga en tand kan kosta en förmögenhet och jag har flera bekanta som inte uppsöker tandläkare även om en tand går sönder eller värker”, skriver Margareta i sitt mejl.

”Praktiskt taget alla tänder måste bort för att ersättas med nya. Jag har svårt att äta det mesta. Mest bara fisk och soppor”, skriver Michael.

Elisabeth: ”Blir en mycket tuff månad”

Många skriver om att kostnaderna hos tandläkaren är svårförutsägbara, och att det är svårt att få betala på avbetalning. En av dem är Elisabeth, 52 år och sjukpensionerad sedan 2004.

”Har gått med en trasig tand (och tandvärk) några månader och till slut gick det inte längre! Var där i måndags. Det hela kostade 1 015 kr (för 18 minuters jobb). Och nej, jag fick inte avbetala! Knappt att jag fick ta det på faktura på 10 dagar. Jag har 1 800 kr kvar när alla mina räkningar är betalda. Det blir en mycket tuff månad.”

”Faktum är att jag för närvarande tvingas bortprioritera dyrare åtgärder vad gäller tandvård. Det högkostnadsskydd som skall träda i kraft är ineffektivt eftersom implantat kommer att ha en lång behandlingstid, vilket innebär att man får börja om på ny kula. De kostnadsförslag från tandvården jag fått kommer jag inte att ha råd med”, skriver Patrik, 63 år, sjukpensionär.

Så gjordes undersökningen

Socialstyrelsen tog fram personnummer på alla personer som dragit ut minst en tand under 2016 och 2017 från sitt tandhälsoregister.

Dessa personnummer skickades till Statistiska Centralbyrån (SCB), som tog fram uppgifter på personernas disponibla inkomst (både individ- och hushållsinkomst) år 2017.

SCB angav vilken av sex olika inkomstgrupper som SVT definierat som varje individ tillhörde. Därefter skickades data tillbaka till Socialstyrelsen som förde på uppgifter vilka personer som åtgärdat tandgluggen/tandgluggarna och med vilken metod fram till 31/12 2018. Detta sammanställdes i statistiktabeller som skickades till oss.

Vilket av inkomstbegreppen man använder sig av visade sig ha väldigt liten betydelse för resultatet. Vi har därför genomgående enbart valt att redovisa inkomstgrupper baserat på disponibel inkomst per konsumtionsenhet – det mått som vi bedömer som mest ”rättvisande”.

Därför gjorde vi undersökningen

Sedan tidigare vet vi att personer med högre inkomster utnyttjar tandvårdsbidraget i större utsträckning än de med lägre inkomster, det vill säga att den sistnämnda gruppen mer sällan går till tandläkaren. Men vad vi ville granska var om man kan se någon skillnad på de åtgärder man väljer beroende på vilken ekonomi man har.

Vi valde då att titta på vad personerna gör efter att man tvingats dra ut en eller flera tänder. Vi kan nu visa att det finns skillnader – både i hur stor utsträckning man fyller igen luckan som bildats och i vilken metod man väljer.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Inrikes