Ebba Östlin (S), kommunalråd i Botkyrka, vill inte behålla de stramare reglerna för flyktingmottagande. Foto: TT

S-kommunpolitiker vill ha generösare flyktingpolitik

Uppdaterad
Publicerad

I rikspolitiken talar ledande socialdemokrater om att behålla de stramare reglerna för flyktingmottagande för gott. Men ute i landet inställningen en annan. Enligt SVT:s undersökning vill närmare 70 procent av de S-märkta kommunpolitikerna ha tillbaka en mer generös flyktingpolitik. – Vi kan bättre i Sverige än som det är i dag, säger Ebba Östlin (S), kommunalråd i Botkyrka.

I går lade finansminister Magdalena Andersson fram sin tredje höstbudget. Där räknar hon med att kunna spara 100 miljarder på migration och integration fram till 2020, till stor del tack vare de skärpningar av flyktinglagen som riksdagen röstade igenom i somras.

”Omöjlig återgång”

Eventuella konsekvenser av att lagen slutar gälla 2019 finns inte med i beräkningarna. Och nu menar allt fler socialdemokrater att en återgång till ett regelverk som gör att Sverige har EU:s mest generösa flyktingpolitik inte är möjlig.

Enligt migrationsminister Morgan Johansson (S) förutsätter det bland annat att EU:s system för omfördelning av flyktingar börjar fungera, något som ser väldigt avlägset ut i dag.

Kommunpolitiker på tvärs

Men en majoritet av de socialdemokratiska kommunpolitikerna vill inte göra det nu gällande, stramare regelverket permanent. Det visar SVT:s enkät bland ledande företrädare i Sveriges 290 kommuner.

66 procent av de som har svarat tycker att det är ett dåligt förslag, bara 18 procent tycker det vore bra.

– Vi kan bättre i Sverige än som det är i dag. Vi har har fått en andningspaus nu och vi har möjlighet att faktiskt ta emot. Jag är imponerad över vad min kommunala organisation har kunnat leverera under den här väldigt intensiva perioden, säger Ebba Östlin (S), kommunalråd i Botkyrka.

Hon tror att Sverige än en gång skulle klara av att ta emot lika många som förra året.

– Jag tror att vi skulle kunna klara av att ta emot 163.000 flyktingar till Sverige en gång till, vi bevisade faktiskt att vi kunde göra det säger hon.

Försvårar familjeåterförening

Det tror även Hans Jildesten (S), kommunalråd i värmländska Storfors.

– Det gör vi om vi vet om det i tid. Förra gången blev vi väldigt överraskade när det kom så väldigt många så hastigt. Har vi lite tid på oss så klarar Sverige det, garanterat, säger han.

Flera av kommunalråden vänder sig främst emot att den nu gällande lagen gör det svårare att ta hit sina anhöriga. En annan huvudinvändning är de tillfälliga uppehållstillstånden.

– Det är bra om vi kommer tillbaka till en ordning där vi tidigt och tydligt bestämmer att ”du har rätt att stanna och då har du rätt att leva på samma villkor och ha samma rättigheter som alla andra”. Har man inte rätt att stanna ska man självklart återvända, säger Lars Stjernkvist (S), kommunalråd i Norrköping.

Strid på (S)-kongressen?

I vår har Socialdemokraterna kongress och en av stridsfrågorna väntas just bli flyktingfrågan. Där kommer striden att stå mellan de som vill tillbaks till den gamla, mer generösa linjen och de som vill göra det stramare regelverket permanent. En av de sistnämnda är Göran Dahlström (S), kommunalråd i Katrineholm:

– Sverige kan inter gå tillbaka till det som var innan den tillfälliga lagen kom till, den måste permanentas. Även statsministern har sagt att vi inte kan ha det som det var tidigare, säger han.

Även Christer Forsmark (S), oppositionsråd i Vårgårda, vill att lagen blir permanent.

– Nu måste vi få en chans att få ordning på det vi har och därför måste vi vara mer restriktiva i vår invandringspolitik, säger han.

Tvekar

Partisekreterare Lena Rådström Baastad (S) vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna kommer att agera kommande år.

– Sverige kan inte komma tillbaka till det läge vi hade i höstas. Samtidigt är vi Socialdemokrater väldigt tydliga med att vi vill ha en solidarisk och generös flyktingpolitik men vi måste också klara av det som land.

Den här lagen slutar gälla om tre år. Hur ser diskussionen ut i Socialdemokraterna kring vad som ska hända efteråt?

– Det här är en tillfällig lagstiftning och vi måste ju se var Sverige och omvärlden om tre år och då får vi utvärdera det och se hur en ny lagstiftning ska se ut utifrån våra socialdemokratiska värderingar.

Så gjordes undersökningen

  • SVT Nyheter har skickat en enkät till socialdemokratiska kommunalråd, oppositionsråd eller motsvarande i landets 290 kommuner.
  • Svarsperioden var 30 augusti till 16 september 2016. 145 av de socialdemokratiska kommunpolitikerna har svarat, vilket innebär en svarsfrekvens på 50 procent.
  • Efter flera påminnelser per mejl kontaktades alla per telefon. 30 personer har uttryckligen sagt att de inte vill svara på SVT Nyheters frågor, vilket motsvarar 10 procent av de tillfrågade.
  • Många har sagt att man väljer att inte svara på enkäter av princip. 115 personer, 40 procent av de tillfrågade, har inte svarat alls.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.