Deltagare skriver högskoleprovet hösten 2020. Foto: Janerik Henriksson/TT

Så har högskoleprovet förändrats under pandemin

Publicerad

Fler provtillfällen, munskydd och möjlighet att avboka. Sedan coronapandemin bröt ut har högskoleprovet tvingats till flera förändringar. Så här fungerar provet i dag.

I mars 2020, när pandemin slog till med full kraft mot Europa, ställdes högskoleprovet in för första gången sedan det infördes 1977. Det såg länge ut som om även höstens prov skulle ställas in men till slut genomfördes det med runt 27 000 deltagare – ungefär hälften så många som föregående höst.

Under våren 2021 anordnas två högskoleprov – den 13 mars och den 8 maj – med närmare 30 000 deltagare per tillfälle. Syftet med att ha två provtillfällen är att öka möjligheterna att anordna provet på ett smittskyddssäkert sätt, enligt Universitets och högskolerådet (UHR).

Nya rekommendationer

Ett antal nya krav har dessutom införts. Det ska vara minst två meter mellan varje skrivande deltagare och det har utfärdats en rekommendation om att bära munskydd.

Ytterligare en förändring rör möjligheten att avboka. I vanliga fall betalas återbetalas inte anmälningsavgiften vid sjukdom men nu har man gjort ett undantag. 

Den som uppvisat sjukdomssymptom som överensstämmer med covid-19 kan få anmälningsavgiften på 450 kronor återbetald. Det gäller även dem som avstår från att skriva för att de bor i hushåll där någon är sjuk i covid-19, enligt UHR.

Kan ställas in

UHR har dessutom flaggat för att man kan komma att ställa in provet med kort varsel om man bedömer att det inte kan genomföras på ett smittsäkert sätt.

– Vi kan också ta ett beslut om att regionalt ställa in provet om smittspridningen är extra hög i någon region, sa Tuula Kuosmanen, avdelningschef UHR, till SVT Nyheter tidigare i veckan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer