Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Är det här framtidens reningsverk – svampar som kan äta föroreningar?

Så kan svampar äta föroreningar – kan bli framtidens reningsverk

Uppdaterad
Publicerad

Att vissa svampar kan äta föroreningar av olja har beskrivits som en framtida möjlig lösning på miljöproblem. Nu har två svenska forskare byggt en prototyp till ett reningsverk. 

Svampar som äter oljor skulle kunna bearbeta föroreningar i gruvor och raffinaderier, eller längs kuster där olja flutit i land. Och svampar skulle kunna utvinna värdefulla metaller ur skrot. 

Det här har forskningen länge eftersträvat – och nu är det ingen fantasi längre. “Nedbrytningen av oljorna har visat sig vara ganska snabb och näst intill total”, konstaterar forskare på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm efter en rad försök. 

”Tuffa organismer”

Geobiologen Magnus Ivarsson har letat oljenedbrytande svampar i flera år på djupa, mörka ställen. 

– Jag kunde se i tunnelbanan under Kungsträdgården i Stockholm att svampar kapslade in olja i sina celler och bröt ner den. Det väckte idén att ta det ett steg till och utnyttja deras förmåga. Ge dem en knuff så att de blev mer effektiva, säger Magnus Ivarsson. 

– Svampar är väldigt tuffa organismer. De är ute efter kolet i oljan, kolvätena som finns där. De bryr sig inte om att oljan kanske är giftig för oss. Ju mer olja, ju mer diesel, ju mer skitig miljö – desto mer mat för dem, helt enkelt. 

Byggt en prototyp

Nu har Magnus Ivarsson och kollegan Kristoffer Palmgren byggt en första prototyp till ett reningsverk där svampar gör jobbet. 

– Vi började med provrörsförsök. Sedan skalade vi upp till litrar. Nu är vi redo att hantera ton. Principen fungerar, säger Magnus Ivarsson. 

De har gjort en sak till: Vissa svampar gillar även metall. Så de lägger metallskrot i provrör och låter svamparna lösa ut och ta upp till exempel koppar eller sällsynta jordartsmetaller. Sådana behövs i till exempel elbilsbatterier och vindkraftverk, men det råder brist på dem idag. 

– Vi har enormt mycket avfall från gruvor i Sverige, med metaller som vi inte vill ska läcka ut i naturen. Här gör vi en sorts biologisk gruvbrytning, säger Magnus Ivarsson. 

– Svamparna kan ta upp utvalda metaller. Så vi kan i princip använda samma metod för att rena miljön som vi använder för att skaffa oss värdefulla tillgångar som industrin kan behöva. 

Mycket pengar

När blir det då ett riktigt reningsverk? De har kontakt med intressenter, och i ett fall finns en möjlighet som kan bli av under 2022. 

Det finns potentiellt mycket pengar i den här tekniken, och en risk för att andra försöker stjäla deras idéer. 

– Ja det är väldigt mycket pengar och det finns definitivt en risk för att andra är ute efter våra lösningar. Men inget av det vi gör är okänt. Och nu är vi på gång med ett riktigt projekt för en testanläggning med en intressent, säger Magnus Ivarsson.

De svampar som har denna nedbrytande förmåga tillhör sporsäcksvamparna (Ascomycetes). Det är en stor avdelning inom svamparna, men dit hör inte de vanliga svampar vi äter. 

Sporsäcksvampar har inga stora fruktkroppar som matsvamp i skogen. I denna avdelning finns istället olika sorters mögel, jäst, tryfflar. Forskarnas exemplar är komplexa, mycelbildande svampar. Där de gjort DNA-analys har resultatet visat att svampen inte tidigare beskrivits vetenskapligt. 

Svamparna har hittats i gruvor (till exempel Falu koppargruva, Ytterby gruva nära Vaxholm och Grängesberg), i ett oljeraffinaderi och i tunnlar under Stockholm, bl a i tunnelbanan. Olja har tagits från olika ställen, bland annat nere i berget i Siljansringen, Dalarna. 

Svamparna växer ofta i fullständigt mörker (utom i Stockholms T-bana). Deras kol- och energibehov uppfylls av kolväten som finns i till exempel spillolja. Att oljan är giftig för oss människor är inget problem för svamparna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer