Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ann-Sofie Dahl: ”Vi har ett antal starka kort, inte minst flygvapnet” Foto: TT

Flygvapen och ubåtar – det kan bli Sveriges bidrag till Nato

Uppdaterad
Publicerad

Flygvapen och ubåtar. Det kan bli Sveriges främsta bidrag till Nato om vi blir medlemmar.

– Vårt flygvapen betraktas som modernt och relevant, säger Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Det har talats mycket om hur Nato kan skydda Sverige om vi går med i försvarsalliansen, men Sverige skulle även bidra till Nato på flera håll, enligt de experter SVT talat med.

– Vi har ett antal starka kort, inte minst flygvapnet. Det hade varit naturligt att Sverige bidragit till ”Nato air policing”, alltså luftövervakning, säger Ann-Sofie Dahl, som är Natoförespråkare, docent i internationell politik och knuten till tankesmedjan Atlantic Council.

Hon tror att svenska soldater vid ett medlemskap kan komma att ingå i de internationella Natotrupperna som finns placerade i de baltiska staterna.

Vid ett scenario där Baltikum hotas skulle svenskt territorium kunna användas för att flyga in luftstridskrafter och fartygstrafik skulle kunna gå genom Östersjön. Det skulle helt enkelt bli enklare för trupper från till exempel Norge och Danmark att komma till undsättning vid en attack mot de baltiska staterna.

Ubåtar och flygvapen stor tillgång

Magnus Christiansson menar att Sveriges flygvapen ses som modernt och relevant och skulle förbättra förmågan till signalspaning för Nato. Det handlar dels om JAS Gripen men också om andra signalspaningsplan. Dessutom är flygvapnet lättrörligt och skulle kunna visas upp för omvärlden.

Vid sidan om flygvapnet  ses även svenska ubåtar som en stor tillgång för Nato.

– De är av yppersta världsklass och svåra att hitta. Finns de på plats så blir det svårt för Ryssland att röra sig i Östersjön.

Svenska marina krafter sämre

Vad gäller marinen är dock de svenska krafterna sämre. Magnus Christiansson konstaterar att försvarsmaktens korvetter inte har något bra luftvärn och spår att de kan komma att placeras på västkusten för att skydda Göteborgs hamn.

Samtidigt aktar sig amerikansk militär för att ge sig in i Östersjön med stora örlogsfartyg.

Den förre amerikanske militärattachén har liknat det med ”ett knivslagsmål i en telefonkiosk” och konstaterat att det är lätt att slå ut stora fartyg i Östersjön.

”Baltikums sak blir vår sak”

Om Sverige och Finland går med i försvarsalliansen Nato så blir Östersjön i praktiken ett Nato-innanhav där alla länder runt Östersjön utom Ryssland är Natomedlemmar. För Nato skulle det underlätta för såväl spaning som transporter och de som skulle få störst nytta av de nya medlemmarna är de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

– Baltikums sak blir Sveriges sak redan från början. Idag finns ett frågetecken kring vad som skulle hända om de baltiska staterna blir angripna. Det frågetecknet skulle rätas ut. Det skulle vara en stor konkret förändring, säger Magnus Christiansson universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige och Nato

Mer i ämnet