Jan Albert/Illustrationsbild/Niklas Arnberg Foto: TT/SVT

Virologiprofessor: Smittkurvan lär gå ner till sommaren

Uppdaterad
Publicerad

Höga temperaturer leder inte per automatik till att smittspridningen hejdas, men det påverkar en rad faktorer som leder till att färre smittas.

Det konstaterar smittskyddsprofessorn Jan Albert och virologiprofessorn Niklas Arnberg inför den stundande sommaren.

– Med mycket stor sannolikhet kommer smittkurvan att gå ner, säger Niklas Arnberg i Aktuellt.

I Sverige blev det förra året en betydande nedgång i smittan under årets varmaste månader, innan smittspridningen tog fart igen på hösten. Det är sedan tidigare känt att influensavirus och andra coronavirus påverkas av vädret – det är därför förkylningar och säsongsinfluensa är betydligt vanligare under vintern.

Temperatur har liten påverkan

Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, har forskat på hur väder påverkar virus. Han framhåller att det inte är den höga temperaturen som påverkar viruset.

Coronapandemin

– Det har inte så mycket direkt påverkan, om man inte kommer upp i 50-60 grader, säger Jan Albert.

Han tror inte heller att solljus är någon större bromskloss för smittan.

– Det finns rapporter både för det här viruset och andra att uv-ljus är inaktiverande (dödande, red. anm.), och det har länge använts i laboratorier för att avkontaminera ytor. Men frågan är hur mycket det påverkar smittspridningen som ju för det mesta sker inomhus.

Luftfuktighet och smittkurva

Något som tros ha större påverkan är luftfuktigheten. Under den svenska vintern är utomhusluften torrare. Uppvärmning av bostäder och lokaler bidrar också till en lägre luftfuktighet. Det underlättar virusets transport mellan olika värdar.

– Det gör att aerosoler och droppar blir mer lättflygande, säger Jan Albert.

Dessutom har det kommit rapporter om att slemhinnornas motståndskraft mot viruset är sämre under vintern.

Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, tror att smittspridningen kommer att minska i Sverige i takt med att sommaren gör sitt intåg.

– Med mycket stor sannolikhet kommer smittkurvan att gå ner, säger Niklas Arnberg.

– När det blir varmare kan man säga att droppar förändras på ett sådant sätt att de inte kan färdas lika långt som när det är kallt. Därför smittar virusen mer när det är vinter. Även den luftburna smittan är vanligare på vintern än på sommaren. Så den kommer att gå ner den också, säger han.

Umgängesmönster en faktor

Sommarens förändrade umgängesmönster är också en trolig faktor – det är svårare för viruset att sprida sig i utomhusmiljö.

– Min bedömning är att det inte är utomhusklimatet i sig som är grejen, den mesta smittspridningen sker inomhus. Utomhustemperaturen är en markör för alla de här faktorerna, säger Jan Albert.

Faktorerna som påverkar

Luftfuktighet

Viruset sprids lättare i torr luft. På vintern är både inom- och utomhusluften torrare.

Utevistelse

Svårare för viruset att spridas utomhus. Förändrade umgängesmönster under sommaren kan minska spridningen.

Slemhinnor

Det finns indikationer på att slemhinneimmuniteten, alltså skyddet mot ovälkomna virus och bakterier, blir sämre på vintern.

Solljus

Kan döda bakterier i utomhusmiljö, men troligtvis påverkar det inte smittspridningen så mycket.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet