Klimatlarmen duggar tätt och det som för bara ett par decennier sedan var ett dunkelt hot någon gång i framtiden, tycks rycka närmare. Den senaste larmrapporten talar om att katastrofen och människans utplåning kanske bara ligger några generationer bort.

Slutar människans historia med våra barnbarnsbarn eller rentav med våra barnbarn?

Välfärd både hot och möjlighet

Ingen kan säga exakt hur klimatförändringarna ska kunna lösas. Våra ekonomiska och sociala system har nu blivit så komplexa att varje ingrepp i en del också påverkar en annan.

När miljoner människor lyfts ur fattigdom minskar en del av deras farliga miljöpåverkan medan en annan del ökar.

Bara moderna välfärdssamhällen kan bygga effektiva system för kollektivtrafik, bygga ut den miljövänliga elproduktionen och införa återvinning i stor skala. Men systemen måste hänga ihop för att fungera och vara effektiva.

Tåg som drivs med kolproducerad el är inte miljövänliga och återvinningscontainers som aldrig når en fungerande återvinningsstation blir bortkastad möda.

Exemplet elbilen

Man kan visserligen köra en elbil i Polen, men utsläppen där blir lika stora som att köra två moderna dieselbilar eftersom den producerade elen är så smutsig.

I Sverige blir utsläppen däremot kanske runt en fjärdedel av vad en modern dieselbil släpper ut. 

Å andra sidan skulle ju den rena el som inte används för att ladda en svensk elbil istället kunnat exporteras till Polen och minska den smutsiga kolkraften där, så är det alls lönt att köra elbil?

Är det alls lönt att försöka förändra sina vanor när man inte ens vet var man ska börja för att allt blir så komplext?

Enkla lösningar

Men frågan är kanske inte vilken bil vi ska köra eller vilken jacka vi ska köpa utan om vi ska köra bil alls och om vi behöver en nyproducerad jacka eller bara en ny jacka.

Videokonferenser och streamingtjänster har fungerat bra i tio års tid. Att arbeta hemifrån uppkopplad mot jobbets system är i tekniskt avseende inga problem.

Ändå tar hundratusentals svenskar bilen eller bussen till ett arbete för att sitta framför en datorskärm i en lokal som måste dimensioneras och värmas upp för alla som egentligen skulle kunna arbeta hemifrån, och kanske åka in en gång i veckan till ett mindre kontor för några möten och några koppar kaffe. Det handlar om kultur och normer.

Och när vi tänker konsumtion, tänker vi fortfarande på att konsumera föremål snarare än på tjänster och upplevelser. Men även om vi inte kan sluta konsumera varor helt eller ändra vår arbetsgivares syn på hemarbete på egen hand, finns det mycket vi kan göra här och nu. Här nedan ser du en del av det.