Madelene Sars var tidigare städerska, nu är hennes titel vårdnära servicevärd. Hon städar och fyller på i förrådet på Örebro universitetssjukhus. Det avlastar kollegorna på avdelningen.
– Jag har fått mycket mer tid med mina patienter och ett bättre samarbete med undersköterskorna, som slipper plocka i förråd och städa sängar utan de kan faktiskt utföra omvårdnad tillsammans med mig, berättar sjuksköterskan Louise Axelsson.
Fler kompetensnivåer
Fler landsting har börjat jobba på liknande sätt – som här i Örebro med enklare tjänster som inte kräver vårdutbildning, eller på andra håll med mer avancerade sjuksköterskor som avlastar läkarna. Många tror att fler kompetensnivåer kan vara ett sätt att lindra den konstanta bristen på utbildad personal.
– Det finns inte tillräckligt stort antal medarbetare till vård, så vi måste använda kompetensen på ett klokt sätt framöver, säger Åsa Thor-Gustafsson, HR-chef hälso- och sjukvården i Örebro län.
Frestelsen hyrpersonal
Kostnaderna för hyrpersonal i vården fortsätter öka och landar totalt i Sverige på över 5 miljarder för 2018. Men Örebro har valt att inte hyra in några sjuksköterskor alls.
– Det har varit svårt genom åren, för man har önskat sig kortsiktiga lösningar med hyrsjuksköterskor när det har varit svårt att rekrytera och bemanna. Men vi ser att skulle vi ha startat så är det oerhört svårt att sluta. Det blir gärna en marknad som finns kvar och är svår att förändra, säger Åsa Thor-Gustafsson.
Beroendet av hyrpersonal är svårt att bryta – bland annat för att den ordinarie personalen kan lockas över till bemanningsföretag med högre löner. Men sjuksköterskan Louise Axelsson trivs som fast anställd.
– Jag vet ju att jag har ett väldigt roligt jobb som jag går till. Det är därför jag inte har sökt mig till bemanningsföretag. För att jag vet vad jag får, jag kommer till samma plats varje dag och har en trygghet i min arbetsgrupp, säger hon.
Hyrpersonal i vården
Branschorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hade som ambition att vården skulle vara helt oberoende av hyrpersonal den 1 januari 2019.
Anledningarna är flera: Hyrpersonalen är dyrare, kontinuiteten för patienter och medarbetare drabbas och det är svårare att utveckla vården när personalen byts ut hela tiden.
Så blev det inte. Enligt SKL:s senaste mätning fortsätter kostnaderna för hyrpersonal att öka och landar sannolikt på totalt över 5 miljarder för 2018.
Men det finns tecken på ett trendbrott: Utgifternas andel av de totala personalkostnaderna har slutat öka.