På flyget, på långa bilresan eller i stugan när regnet piskar mot fönstren. Sommarlovet medför kanske fler tillfällen än vanligt då surfplattan eller tv:n framstår som bra lösningar för att klara dagen utan uttråkade och gnälliga barn.
Men hur mycket skärmtid är egentligen okej att ge sitt barn per dag?
Tidigare gick amerikanska barnläkarföreningen ut med rådet att barn under två år inte skulle ha någon skärmtid alls, barn mellan två och tre minimal tid, och barn mellan tre och sju högst två timmar per dag. I dag uppmanas i stället föräldrar att inte låta skärmanvändande ske på bekostnad av andra aktiviteter som är viktiga för barnens utveckling.
– Det viktiga är inte att sätta en tydlig gräns för hur länge barn får sitta framför skärmar, utan det är att man ger tid för annat: fri lek, fysisk aktivitet utomhus, läsande, ritande och skrivande för hand, säger Hugo Lagercrantz, barnläkare och professor vid Karolinska institutet.
Kan inte ersätta
Barnpsykologen Malin Bergström, som har tagit fram stödmaterial om medieanvändningen till barnavårdscentralerna, anser att det till och med är ointressant att prata om skärmtid i dag.
– Skärmarna används till så mycket olika aktiviteter. Genom skärmarna håller barn kontakt med kompisar, lyssnar på musik, spelar spel, kopplar av, löser kluriga problem eller lyser på krabbor med mobilens ficklampa. I stället för att fundera över tidsgränser kan man fundera på hur barnens dagar ser ut, om de får mångsidig stimulans, säger hon.
De senaste åren har den digitala tekniken utvecklats i superfart. I dag har en majoritet av barnen varit på nätet redan när de fyller tre år. Samtidigt visar forskning att barn som tittar mycket på tv och film kan få problem med uppmärksamhet, sömn, vikt och socialt beteende.
– Medieapparater kan inte ersätta den direkta sociala kontakten mellan barn och vuxna. Ögonkontakt är något som utmärker människor och hur vi engagerar oss. Det missar man med skärmar och mobiltelefoner, säger Hugo Lagercrantz.
Delaktiga vuxna
Ett flertal studier har också visat att barns språkinlärning försenas av passivt tv-tittande – inte ens pedagogiska tv-program eller filmer verkar stimulerande.
– Man måste ge barnet uppmuntran, titta på det och prata med det – och det gör inte skärmen. Det är viktigt att exempelvis berätta sagor för barn för att lära dem förstå kontext och sammanhang. Flera hjärncentra aktiveras och tränas upp, säger Hugo Lagercrantz.
Det är lätt att fastna vid skärmen, och där behöver barnen de vuxnas hjälp – men utan fördömanden, säger Malin Bergström.
– Barn i alla åldrar behöver tillgång till vuxenstöd när det gäller digitala medier. Som förälder behöver man vara nyfiken, intresserad och stöttande för att få hjälpa barn i situationer som kan uppstå, säger hon.
Prata, leka, sjunga
Hur barn och unga påverkas på lång sikt av att sitta länge framför skärmar vet vi inte. Forskningen på området är långt ifrån heltäckande – och just därför bör man agera med försiktighet, anser Hugo Lagercrantz.
– Att trösta spädbarnet med Babblarna på surfplattan är ganska oskyldigt. Men det som allra mest utvecklar och stimulerar det lilla barnetär att prata, leka, sjunga och dra ramsor med barnet sittande på den vuxnes knän, säger han.
Om det ofta uppstår konflikter kring skärmtiden kan familjen behöva skapa sina egna regler.
– Att inrätta skärmfria zoner, till exempel matbordet och sängen, kan underlätta – liksom skärmfria dagar eller tider, säger Malin Bergström.
Tänk på att barn gör som du gör och inte som du säger; begränsa även din egen medietid.
– Sitter föräldrarna hela tiden framför sin skärm och svarar på mejl och sms – då gör barnen likadant. I många fall är det föräldrarna som måste bättra sig, inte barnen, säger Hugo Lagercrantz.