Ett klassiskt julbord. Foto: Henrik Holmberg/TT

Så undviker du bakteriehärdarna på julbordet

Uppdaterad
Publicerad

Vad är det för bakterier som kan frodas på julbordet, och vad behöver man tänka på för att undvika dem? Marie Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien, berättar om några rätter på julbordet som kan bli farliga om de inte hanteras rätt.

Enligt Marie Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Grythytte akademi, Örebro universitet, finns egentligen ingen farlig mat, utan det är människans hantering som gör den farlig. Tumregeln för att hålla julbordet säkert är att hålla kall mat kall, och varm mat varm. Med kall menas generellt under 10 grader, och varm över 60 grader.

– Låt maten stå kvar på kokplattor eller kyl med hjälp av is, säger Marie-Louise Danielsson-Tham.

Syltor och andra röror

Sylta och andra röror hanteras ofta med händerna, vilket innebär en högre risk för bakteriespridning. Foto: LEIF R JANSSON / TT

Dessa är typiska rätter som hanterats mycket med händerna och som vid dålig handhygien kan innehålla mycket bakterier. Se till att tvätta händerna ordentligt, och undvik att peta i näsan, munnen etc. under matlagning.

Uppskuren julskinka

Överbliven uppskuren julskinka ska inte läggas tillbaka med resten av den hela i kylen. Även här är det utebliven handhygien och hantering som kan sprida bakterier. Foto: Robin Haldert / TT

Om det blir skivor över av den uppskurna julskinkan, lägg inte tillbaka dessa med den som står i kylen.

– Anledningen är densamma som med rörorna och syltorna, oftast har man hanterat de uppskurna skivorna med händerna och då finns det risk för handbakterier på skinkskivorna.

Köttfärsrätter

Det är viktigt att komma upp i rätt temperatur vid tillagning av köttfärsrätterna på julbordet, exempelvis köttbullar eller paté. Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Kötträtter som inte tillagas ordentligt kan innehålla ehec-bakterie, på julbordet kan det gälla exempelvis patéer eller köttbullar. Det räcker med ett fåtal av dessa för att göra en person sjuk. Marie-Louise Danielsson-Tham varnar för att vissa köttfärssorter, beroende på livsmedelsgaserna som används i förpackningen av köttet, blir gråa redan vid temperaturer kring 50 – 55 grader vid tillagning.

– Grått symboliserar för de flesta att köttet är klart, men jag rekommenderar att man använder en termometer för att se till att köttet verkligen når upp över 70 grader, säger hon.

Ris a la malta

Det är viktigt att snabbt kyla riset efter tillagning av den traditionella ris a la Maltan – och att hålla det kylt efteråt, om man vill undvika magont. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

På de torra risgrynen finns sporer som kan övergå till bakterier om de inte hålls i rätt temperatur. Om man intar dessa kan det leda till diarréer.

– Riset ska kylas snabbt efter kokning, och sedan hållas kallt, säger Marie-Louise Danielsson-Tham.

Opastöriserade ostar

Opastöriserade ostar kan innehålla listeria, vilket är farligt för gravida och personer med nedsatt immunförsvar. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Det ska vara tydligt vilka ostar på bordet som är opastöriserade, menar Marie-Louise Danielsson-Tham, och man ska inte använda samma bestick för att ta olika ostar.

– Det är inte bara en fråga om smak, utan en hälsofråga. Opastöriserade ostar kan innehålla listeria-bakterier, som kan vara farliga för gravida eller för människor med nedsatt immunförsvar.

Inlagda sillar

Foto: Claudio Bresciani / TT

Om inlagda sillar inte förvarats kallt, kan en bakterie som heter Clostridium botulinum bilda ett gift i sillen, och detta kan ge upphov till förlamning.

– Det är dock väldigt ovanligt med sådana fall. Medvetenheten hos de som håller på med sillinläggning är stor numera, säger Marie-Louise Danielsson-Tham.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.