Foto: Scanpix

Sekret från bäverrumpa kan smaksätta godis

Uppdaterad
Publicerad

Vaniljsmaken i din mat behöver inte komma från en vaniljstång. Den kan även komma från en bäverrumpa.

Castoreum, eller bävergäll, är ett sekret som utvinns ur analkörtlarna på bävrar. Ämnet är en så kallad naturlig arom som kan användas i bakverk, glass, godis, drycker, såser och köttvaror.

– Det kan användas som ”naturlig arom” i livsmedel, säger Ulla Beckman Sundh vid Livsmedelsverket och fortsätter:

– Naturliga aromer kan vara extrakt från växter, svampar och i vissa fall djur. I märkningsbestämmelserna finns inga krav på att det ska anges vad det är för arom, med undantag för koffein och kinin.

Så länge aromerna inte är skadliga eller ohälsosamma är det fritt fram för branschen att behandla aromerna som rena industrihemligheter.

Som konsument är det lätt att få fel uppfattning om vad det är man stoppar i sig. Vaniljarom betyder nämligen inte vaniljstång. Aromen kan komma från ett barrträd. Eller från rumpan på en bäver. Men frågan är hur vanligt det är.

– Vad jag vet är bäver inte något djur som föds upp så tillgången är nog inte så stor, säger Beckman Sundh.

Barrträden är med största sannolikhet fler till antalet. Och förmodligen lättare att fälla.

Bävergäll och ”naturliga” aromer

Bävergäll är ett gulaktigt sekret med stark doft som bävrar avsöndrar från speciella analkörtlar, som används för revirmarkering.

Enligt kanadensisk information kan körtlarna ge ett högt pris om de avlägsnats på rätt sätt från det fångade och döda djuret. Det främsta användningsområdet ska vara inom parfymindustrin. Bävergäll ska i mindre utsträckning användas till livsmedel.

Förr var gället eftertraktat för tillverkning av mediciner och i Sverige var det så populärt att bävern utrotades i slutet av 1800-talet.

Uttrycket ”naturlig” får användas om aromer när de är gjorda av vegetabiliska eller animaliska beståndsdelar. De måste uteslutande bestå av så kallade naturliga ämnen.

I ett livsmedels innehållsförteckning räcker det att skriva ”naturliga aromer”, men det går också att namnge aromen, exempelvis hallonarom. Det behöver inte framgå vad hallonaromen är gjord av, men mer specifika beskrivningar är tillåtna.

Källor: Nationalencyklopedien, North American Fur Auctions och Livsmedelsverket (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.