Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT har rotat i arkivet och ger en återblick till intervjuer vi minns. Foto: Mickan Palmqvist/TT

Semlorna vi minns – här är fettisdagen genom åren

Publicerad

Fettisdagen är här igen och kommer i vanlig ordning med mängder av grädde och mandelmassa.

SVT har rotat i arkivet och ger en återblick till semlorna vi minns – både klassikerna och kontroverserna.

Svenskarna tycks aldrig få nog av semlor. Under ett enda år uppskattas det säljas omkring 50 miljoner semlor, och ännu fler bakas hemma i stugorna.

Fettisdagen firas som bekant för att inleda den kristna fastan. Tanken är att man innan fastan ska äta upp sig ordentligt så att man klarar av att leva så spartanskt som möjligt fram till påsk.

Liknande högtider firas runt om i världen, med lite olika traditioner. I Storbritannien firar man ”shrove tuesday” med att äta pannkakor, och I Louisiana i USA firar man ”mardi gras” med en stor karneval.

Storfavorit – men inte för alla

Men semlan går inte hem hos alla. 1994 intervjuade SVT:s reporter en bagare som helt slutat att äta bakverken.

– Jag har bakat över 2 miljoner semlor, berättar han i klippet. Det är alltså inte konstigt att han tröttnat.

En som däremot aldrig tröttnade på semlor så länge han levde var Kung Adolf Fredrik. Han dog 1771 efter att ha fått slagfall efter en riktig brakmiddag där bland annat hetvägg (alltså en semla med varm mjölk) serverades.

I folkmun heter det att han åt ihjäl sig på semlor – men i själva verket hade kungen haft dålig hälsa under en längre tid, och i dag vet vi att han dog av en stroke.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.