Hej! Under natten går direktrapporteringen in i ett lågintensivt läge. Frågor kan besvaras först från fredagsmorgonen.

Fler ryska regioner inför obligatorisk vaccinering

I onsdags meddelade myndigheter både i staden Moskva och i den omkringliggande, separata Moskvaregionen att 60 procent av de som jobbar inom tjänstesektorn och statliga myndigheter ska fullvaccineras innan den 15 augusti.

Även Sachalin län och Kemerovo län i sydvästra Sibirien har infört obligatorisk vaccinering av vissa grupper, enligt lokala medier och Novaja Gazeta.

Om det finns laglig grund för obligatorisk vaccinering är dock en fråga som diskuteras i ryska medier.

- Formuleringen att bara 60 procent av medarbetarna måste vaccinera sig visar att myndigheterna förstår att vaccinering inte kan vara obligatorisk, säger Polina Gabaj, advokat specialiserad på medicinsk rätt, till tidningen Meduza.

(TT)

Vaccinleverans uteblev - Region Stockholm saknar 16 300 doser

Den här veckan skulle Region Stockholm ha fått över 16 000 doser av Modernas vaccin mot covid-19, men än så länge har leveransen uteblivit, rapporterar Dagens Nyheter. 

- Det är så klart jätteutmanande för oss, men det är en del av vårt arbete att hantera, säger regionens vaccinsamordnare Magnus Thyberg till tidningen.  

Den uteblivna leveransen har bland annat lett till färre bokningsbara tider, men hittills har inte regionen behövt avboka några inbokade vaccinationstider på grund av leveransstrulet enligt Thyberg.

Enligt Pernilla Engström, pressekreterare på Folkhälsomyndigheten, kommer de uteblivna doserna att levereras på fredag. Men hon kan inte svara på varför leveransen dröjt.

– Ingen region fick leveranser av Moderna denna veckan. Orsaken till detta har inte delgetts, säger hon till tidningen.

Tredje coronavåg i Ryssland mitt i fotbolls-EM

Skarpare restriktioner införs både i Moskva och i S:t Petersburg efter det att Ryssland har registrerat det högsta antalet coronasmittade sedan i december förra året.

Lotterier, obligatorisk vaccinering och en arbetsfri vecka – så försöker Moskva bekämpa den ökande smittspridningen.

Presidenten Vladimir Putin har flera gånger hävdat att Ryssland har hanterat pandemin bättre än andra länder – men nu måste nya restriktioner införas och tonläget har ändrats.

Den arbetsfria veckan pågår fram till den 21 juni. Restauranger och barer måste stänga klockan 23. Och i parker får man bara promenera – rutschbanor tejpas med avspärrningsband. Samtidigt varnar myndigheterna att den som bryter mot restriktionerna riskerar böter.

Men på till exempel idrottsarenan Luzjniki i Moskva kan upp till 5 000 besökare samlas för att titta på EM-matcherna i fotboll på stora skärmar.

Även i EM-fotbollsstaden S:t Petersburg har den ökande smittspridningen lett till skarpare restriktioner. De införs den 17 juni, dagen efter det att det ryska landslaget spelade sin andra match.

Totalt ska sju EM-matcher spelas i S:t Petersburg, bland annat Sveriges gruppspelsmatcher mot Slovakien (18/6) och Polen (23/6).

Där kan upp till 3 000 personer samlas på utomhusarenorna för att följa matcherna.

- Restriktionerna är alldeles för slappa, vissa är även ineffektiva och kontroller är selektiva, säger Nikolaj Krutjkov, immunolog och vd på det ryska forskningsföretaget Clinical Excellence Group till TT.

Han tror att höstens val till parlamentet spelar in.

-Stödet för och viljan att följa restriktionerna är låg, och man vill inte irritera befolkningen för mycket.

Flera orsaker tros ligga bakom den ökande smittspridningen. Låg vaccinationstakt, få restriktioner och ovilja att följa de restriktioner som funnits anses har lett till den nuvarande situationen, enligt Nikolaj Krutjkov.

Trots att Sputnik V godkändes för användning i Ryssland i augusti i fjol är bara omkring 10 procent av befolkningen fullvaccinerad.

Nu ställer hälsomyndigheterna i Moskva krav på att 60 procent av de som jobbar inom tjänstesektorn och staten måste vara fullvaccinerade före 15 augusti.

För att locka fler till vaccinationslokalerna arrangeras lotterier. Varje vecka kommer man att lotta ut fem bilar bland de som vaccinerar sig i Moskva före den 11 juli.

(TT)

Noll covid-19-patienter på länets sjukhus

"En milstolpe" - så beskrev Johan Kaarme, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Gävleborg, när han under torsdagen konstaterade att inga personer just nu vårdas på länets sjukhus för covid-19. Det har inte hänt sedan pandemins start, för 1,5 år sedan.

– Det är fantastiskt glädjande, säger Kaarme.

Färre har fått rätt vård under pandemin

Patienter med kroniska sjukdomar som demens och diabetes. Det är några av dem som fått mindre vård under pandemin.

Samtidigt har exempelvis hjärtsjukvården till stor del kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering.

Under förra året fick betydligt färre patienter än tidigare de vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Av de 15 vårdområden som analyserats skiftar följsamheten mot riktlinjerna. Genomgången visar också skillnaden mellan regionerna är stor.

Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen, har projektlett arbetet med utvärderingen.

- I stora delar kan det vara så att patienter inte har velat komma på grund av smittorisk och att de följt råden. I andra fall så kan det vara så att vården behövt arbeta med covid-19-relaterade uppdrag, vi har inte studerat vad som är vad, säger hon till TT.

Generellt har patienter kunnat få akuta insatser, medan årliga läkarbesök och kontroller har minskat mer. Till den gruppen hör bland annat personer med kol och astma, där cirka 26 000 färre patienter har fått sin lungfunktion mätt.

För diabetiker har de rekommenderade besöken – för att minska risken för exempelvis svårläkta sår, infektioner och amputation – minskat med nästan 50 000 för typ 2-diabetes mellan 2019 och 2020. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 8 700.

Demensutredningarna minskade med 30 procent.

- En demensutredning är en förutsättning för att patienten ska kunna få sin diagnos och att man får rätt behandling. Om patienten inte får rätt behandling i tid kan det finnas en risk att det försämras framöver, säger Christina Broman.

Men hjärtsjukvården har kunnat jobba som vanligt. Patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år, och det gäller även planerad kirurgi vid klaffsjukdom.

(TT)