Flera unga skadar sig när en förälder dött

Publicerad

Bland tonåringar i Sverige som mist en förälder i cancer är beteendet att skada sig själv nästan dubbelt så vanligt jämfört med jämnåriga som inte mist en förälder. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

Självskada – att skära eller bränna sig – är dubbelt så vanligt bland tonåringar som mist ena föräldern i cancer, jämfört med de som inte mist någon. Det framgår av en rapport som en grupp vid Karolinska institutet har lagt fram.

– Vi var överrumplade över att det var så vanligt förekommande, säger Tove Bylund Grenklo, doktorand på Karolinska institutet.

Var femte skadar sig

Av ungefär 1.800 tonåringar som varje år mister en förälder i cancer, skadar sig vara femte, enligt studien. Det är vanligare bland flickor än pojkar. Resultatet fick man fram genom att fråga 13-16-åringar som förlorat en förälder och jämföra med samma fråga till tonåringar som inte förlorat någon.

Och svaret hängde inte samman med andra kända upphov till självskadebeteende: mobbning, övergrepp och liknande.

Tove Bylund-Grenklo ser två motsatta reaktioner när en ung människa mister en förälder: att älta eller att stänga av känslorna och gå vidare.

”Känslomässig bedövning”

– Det är egentligen ganska vanligt bland tonåringar och unga som har mist en förälder att man bygger en mur omkring sig och går vidare som om ingenting har hänt. Det är som en sorts känslomässig bedövning, säger Tove Bylund Grenklo.

Studien kan bli till användbar kunskap hoppas hon.

– Med ökad kunskap finns det större möjlighet att de här barnen och unga människorna hittas – även utanför cancersjukvården. Om också skolhälsovård, primärvård och folk i gemen känner till detta, så kan de hjälpa, säger Tove Bylund Grenklo.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer