Flyttskatten ger en inlåsningseffekt enligt Boverket. Foto: SVT

Skatten ett hinder för många som vill flytta

Uppdaterad
Publicerad

Enligt Boverkets rapport ”Låst läge på bostadsmarknaden” från maj 2014 är reavinstskatten, i dagligt tal kallad flyttskatten, en bidragande orsak till bostadsbristen i Sverige. Skatten ”låser in” många människor i deras bostäder.

I stället för att sälja och flytta till ett annat boende stannar människor kvar i sina bostäder som därmed inte kommer ut på marknaden. Flyttskatten ger en inlåsningseffekt. Genom att bo kvar går det att undvika att betala skatt.

Flyttskatten är långtifrån den enda orsaken till att det råder bostadsbrist i Sverige, men den har en stor betydelse. Enligt Bengt Hansson, analytiker på Boverket, skulle tiotusentals bostäder kunna frigöras om skatten tas bort.

Agenda

Skatten den största kostnaden

När man säljer en bostad blir det olika typer av transaktionskostnader – mäklaravgift, lagfartskostnad och eventuell kostnad för pantbrev om man behöver ta nya lån. Detta gäller för småhus – bostadsrättsköpare behöver inte betala lagfart och pantbrev.

Men den största kostnaden för den som säljer en bostad är reavinstskatten på 22 procent. Enligt Boverkets rapport är det bara i Sverige och Portugal som en reavinstskatt tas ut på permanentbostäder, oavsett hur länge man har ägt dem.

Kostnaderna för att flytta i Sverige är troligen de högsta i OECD, konstaterar Boverket i sin rapport.

Har höjts flera gånger

Reavinstskatten har höjts i flera omgångar: I början av 1990-talet var den 15 procent, 2001 höjdes den till 20 procent och 2008 till 22 procent.

Fram till 2007 var möjligheten att få uppskov med skatten obegränsad. Det innebar att säljaren inte behövde betala skatten om hen köpte en ny bostad som kostade lika mycket eller mer än den som sålts.

Från 2008 infördes ett tak på 1,6 miljoner kronor för uppskovet och 2010 sänktes taket till 1,45 miljoner. Den förändringen innebar att många som tidigare inte skulle ha behövt betala reavinstskatt blev tvungna att göra det.

Ränta infördes 2009

2009 infördes dessutom en ränta om 0,5 procent på uppskovsbeloppet. Den är inte avdragsgill. Det innebar, enligt Boverkets rapport, att möjligheten till uppskov med reavinstskatten i praktiken togs bort eftersom uppskovet blev så dyrt. När räntorna är så låga som de är nu, har det blivit billigare att ta ett vanligt bolån än att använda sig av uppskov och betala uppskovsränta.

Den icke avdragsgilla räntan ska dessutom betalas på hela uppskovsbeloppet, medan skatteskulden endast är 22 procent av uppskovsbeloppet. Den verkliga räntekostnaden motsvarar då en boränta på 3,25 procent före skatt, konstaterar Boverket i rapporten. Det innebär att så länge som boräntan är lägre än 3,3 procent är det lönsammare att ta ett bolån i bank än att låna av staten och betala uppskovsränta.

Källa: Boverket: ”Låst läge på bostadsmarknaden”

Reportage i Agenda söndag 7 februari kl 21.15 i SVT2. I studion finansminister Magdalena Andersson (S). Se programmet här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet