På många skolor i Sverige är det fortfarande fritt fram för vem som helst att gå in på en skola. Några nya riktlinjer aviseras inte från SKL:s sida i dagsläget, enligt Greta Berg, utredare på tillväxt- och samhällsbyggnad på SKL.

– Den viktigaste åtgärden i skolan är att tala om mänskliga rättigheter och värdegrund. Varken vakter eller lås skyddar mot den här typen av gärningsmän, säger hon.

Mental beredskap

I fokus ligger också att höja den mentala beredskapen bland skolpersonal och skolledare för händelser liknande skolattacken i Trollhättan, där en 21-årig man högg ihjäl två personer innan han sköts av polisen.

– Det handlar om en ökad medvetenhet för att agera. Alla i skolpersonalen vet hur man ska agera när brandlarmet går, då måste man också veta hur man ska reagera när något annat händer.

2009 gav Skolverket också ut ett stödmaterial med bland annat erfarenheter från skolskjutningarna i Finland.

Öva inte med barn

Att öva nödsituationer med lärare, fritids- och skolpersonal är viktigt, men däremot rekommenderar inte SKL att man involverar barn i övningar som handlar om beväpnat våld. Då kan de agera fel i andra nödsituationer som till exempel brand, då det i stället handlar om att utrymma lokalerna.

Greta Berg påpekar att skolpersonalen i Trollhättan gjorde helt rätt som låste klassrummen.

Avvisar finsk modell

Att titta på hur man bygger framtida skolor i andra länder är viktigt, men den finska lösningen med dubbla utgångar i klassrummen tror hon inte är ”realiserbar”, också med tanke på alla äldre skolbyggnader.

– Två dörrar innebär också två dörrar att låsa.