Elever har svårt att få högre betyg för att de inte har uppfyllt enstaka delar av ett kunskapskrav, menar lärare.
2011 infördes en ny betygsskala, A-F, istället för MVG-IG. Tanken var att målen skulle bli tydligare, att likvärdigheten skulle öka och att elevernas kunskaper skulle förbättras. Nu har Skolverket utvärderat systemet och kommit fram till att många elever upplever att deras betyg snabbt kan dras ned på grund av att de har lyckats mindre bra vid enstaka tillfällen.
– Både lärare och elever tycker att det här slår hårt mot vissa elever. Eleverna upplever själva att deras betyg avgörs av enstaka svaga prestationer, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket, till SVT.
Tröskeleffekter skapar problem
Utvärderingen har gjorts med hjälp av analyser av statistik, och både enkäter och intervjuer med både lärare och elever i högstadiet och gymnasiet.
De flesta lärare anser att det är tack vare att det nu finns fler betygssteg som det är möjligt att göra en mer rättvis betygsbedömning. Nio av tio lärare menar att de kan sätta rättvisa betyg, och åtta av tio elever känner att de blir betygsatta på ett rättvist sätt.
Ändå anser de flesta lärare att det uppstår problem kring tröskeleffekter. Det kan till exempel kännas orättvist att ge betyg D till en elev som har fått betyget A i alla delar av kunskapskravet förutom en del där eleven har fått E, menar lärarna.
Skolverket föreslår att kunskapskraven ändras. Beskrivningarna ska istället vara mer övergripande för att, återigen, motverka tröskeleffekter och ge ett bättre stöd för en omfattande bedömning och betygssättning.
– Vi utvidgar betydelsen av formuleringen ”till övervägande del”. Vi har sagt att det handlar både om vad man hur uppfyllt och hur mycket, men också om hur väl man har uppfyllt detta. Är det någon särskild förmåga som man är extra duktig på ska det också kunna göra att man får ett B i betyg.
Otydliga kunskapskrav
Det är nämligen färre än 50 procent av lärarna som känner att kunskapskraven tydliga. Det handlar framförallt om tolkningen av värdeord som avgör vilket betygssteg eleven hamnar på. Eleverna verkar hålla med, eftersom färre elever tycker att det är tydligt vad som krävs för att få ett visst betyg i dag än tidigare.
Analyser av statistik visar att likvärdigheten i betygssättningen, alltså att elever blir bedömda på samma sätt oberoende av vilken klass eller skola de tillhör, inte har förbättrats. Det finns problem med att få till en jämlik betygssättning, menar över hälften av lärarna.
Gränsen mellan godkänd och icke godkänd är väldigt skarp i Sverige jämfört med andra länder, menar Skolverket. Myndigheten föreslår att man använder sig av flera steg för underkänt för att motivera elever att närma sig gränsen för godkänt.
Om och när ändringarna faktiskt kommer att genomföras är än så länge oklart.
– Vissa av förslagen kräver både utredning eller konsekvensanalys och beslut från regeringen, säger Karin Hector-Stahre.
Betygssystemet
2011 infördes den nya betygsskalan, med betygssteg från det högsta betyget A till F, som innebär att eleven underkänns. En av avsikterna var att det ska finnas fler betygssteg än i den tidigare skalan med IG, G, VG och MVG.
Men kritiken mot bokstavsbetygen har varit hård, framför allt för att den varit svår att förstå och för att den innebär att det är elevens sämsta prestation på ett enskilt kunskapskrav som blir utslagsgivande.
Det finns tydliga kriterier för betygsstegen A, C och E. För att en elev ska få exempelvis ett A i betyg måste eleven nå A i alla kunskapskrav i ämnet. En elev som nått A i flera kunskapskrav men fått ett E i ett område har inte heller uppnått kraven för ett C och kan i bästa fall få ett D.