Enligt skolverket rapport har elevernas uthållighet under provskrivning inte försämrats mellan 2003 och 2012. Däremot är det nu färre elever som lyckas svara rätt på frågorna, vilket tyder på att kunskapsnivån sjunkit. Foto: TT

Skolverket: ”Kunskapsnivån hos eleverna har sjunkit”

Uppdaterad
Publicerad

Omotiverade elever förklarar inte Sveriges svaga resultat i Pisa-testen, visar en ny rapport. Skolans problem är större än så.
– Skolan lyckas inte nå fram till moderna ungdomar, säger testets projektledare Magnus Oskarsson.

Varför har svenska elevers resultat störtdykt i den internationella Pisa–undersökningen? Frågan har ställts åtskilliga gånger sedan Sveriges bottennapp i senaste mätningen 2012 presenterades.

Bland förklaringarna som lanserats är bristande motivation – att eleverna inte gör sitt yttersta eftersom Pisa–testen ändå inte har någon betydelse för betygen. Dessutom är de provtrötta efter att ha genomgått ett flertal nationella prov innan undersökningen.

Teori förkastas

Men teorin förkastas i rapporten som presenteras av Skolverket.

– Motivation är viktig och spelar roll men kan inte förklara resultatnedgången, säger Hanna Eklöf, författare till rapporten och tillika lektor vid Umeå universitet, till TT.

I undersökningen har man bland annat använt sig av den så kallade ”ansträngningstermometern” som elever själva får fylla i när Pisa–testen görs. På skalan 1–10 får eleven redovisa hur mycket eller lite man har ansträngt sig vid provtillfället. 2003 var snittet 7,38 medan det 2012 visserligen gått ned, men enbart till 7,03. Även internationellt sett brister kopplingen mellan motivation och framgångsrikt Pisa-resultat, säger Hanna Eklöf.

– Det finns flera exempel på högpresterande länder som ändå visar en låg ansträngningsgrad, till exempel Japan. Sedan har du länder som Thailand och Kazakstan som ligger högt när det gäller hög ansträngningsgrad men samtidigt är ett av de lägst presterande i Pisa–undersökningen. Det här faller ganska väl ut med forskning som jag tidigare gjort. Verkligheten är som vanligt en gråzon, inte svart och vit.

Bäst i engelska

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström kräver nu att man från såväl statligt, kommunalt och skolhåll fokuserar på att förbättra undervisningen.

Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige, säger samtidigt att resultatet stödjer tidigare kunskap och att svaren till Sveriges fall går att hitta på annat håll.

– I engelska är vi bäst i Europa, allmänbildning är vi ganska bra på, men vi tappar däremot mycket i matematik. Ju mer skolspecifika ämnena är, desto sämre är resultaten, säger han.

– Sedan har vi fått en sorteringsskola där de bra eleverna väljer bra skolor med bra resultat och sämre elever hamnar i sämre skolor. De bästa eleverna är ungefär som tidigare medan de sämre tappar mycket. Vi har inga vinnare i det här.

Stressigt schema

Nyligen gjorde niondeklassarna på Södertörns friskola i Stockholm årets Pisa–test. Trots stressigt schema var de motiverade men flera anser att det kan bli bättre.

– Det hade känts viktigare om jag fick tillbaka mitt prov för att se hur det gått. Nu får vi bara reda på hur Sverige ligger till, inte hur det har gått för en själv eller skolan, säger eleven Alicia Amritzer

Sjunkade PISA-resultat 2003-2012

Visa
  • Matematik – resultaten sjönk med 31 poäng (509-478) mellan PISA 2003 och PISA 2012. 4-5 poäng av resultatförsämringen beror på minskad ansträngning.
  • Läsförståelse – resultaten sjönk med 31 poäng (514-483) mellan PISA 2003 och PISA 2012. Cirka 5 poäng av resultatförsämringen beror på minskad ansträngning.
  • Naturvetenskap – resultaten sjönk med 21 poäng (506-485) mellan PISA 2003 och PISA 2012. Cirka 5 poäng av resultatförsämringen beror på minskad ansträngning.

Källa: Skolverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer