• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Strömstad i Strömstads kommun, Västra Götalands län. Det brinner i en lagerlokal med kraftig rökutveckling till följd, Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Väst.

Skallskada ökar risken för självmord

Uppdaterad
Publicerad

Svåra slag  mot huvudet och hjärnskakningar ger upp till tre gånger högre risk att dö en för tidig död bland annat på grund av självmord.

Det visar ny forskning från bland annat Karolinska institutet.

Anita Ruotsalainen är en av de svenskar som drabbats av en allvarlig hjärnskada. Hon blev för 14 år sedan överkörd på ett övergångställe i centrala Stockholm. Hon kastades iväg och landade på huvudets högra sida.

På ett ögonblick förändrades hennes liv totalt. Hon som bland annat arbetat som distriktssköterska har sedan dess varit sjukpensionär. Hon låg medvetslös i fem veckor efter olyckan. Hennes ena öga är till hälften blind, hon fick epilepsi och depressionen på grund av hjärnskadan gör att hon fortfarande måste ta antidepressiv medicin.

Blev kraftigt självmordsbenägen

En tid efter olyckan togs den antidepressiva medicinen bort eftersom den motarbetade medicinen hon tog för epilepsi och på bara en vecka blev hon kraftigt självmordsbenägen.

– Jag sa till min man en morgon: nu vet jag vad jag ska göra, jag ska hoppa framför tunnelbanetåget. Han hindrade mig, säger Anita Ruotsalainen. Det var tur att jag sa till honom vad jag skulle göra för jag var färdigplanerad.

Hon vet inte hur hon fick tanken.

– Den bara kom. Jag bara vaknade på morronen och tänkte: i dag ska jag hoppa framför tåget. Jag vet inte varför. Den bara kom.

Upp till tre gånger högre risk att dö en för tidig död

Nu visar ny forskning att personer som överlever ett kraftigt slag mot huvudet löper tre gånger högre risk att dö innan de fyllt 56 år. Lindrigare skador som hjärnskakning ger två gånger högre risk att dö en för tidig död.

Ofta dör de drabbade på grund av självmord eller nya allvarliga skador som vid bilolyckor eller fall. Varför det förhåller sig på det här viset är ännu oklart för forskarna, men många överlevare får en psykiatrisk diagnos efter att de fått en hjärnskada.

Följt 200 000 svenskar i över 40 år

Studien är gjord på över 200 000 svenskar och har genomförts av forskare från Karolinska institutet och Oxfords universitet. Forskarna har följt svenskarna i över 40 år och jämfört dem med två miljoner andra svenskar som inte hade fått sådana slag. Studien publiceras den här veckan i den amerikanska vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry.

– En viktig slutsats som vi kan dra av den här studien är att hjärnskador inte är att leka med, säger Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet som deltagit i undersökningen.

Sedan är ju hjärnans kroppens mest komplexa organ och det är klart att blir den rejält omskakad och får den en blödning, som vid en traumatisk hjärnskada, så kan det i sig störa hjärnans funktion. Depression är ju en av våra allra vanligaste psykiatriska folksjukdomar.

En annan slutsats som forskarna drar är att det här resultatet indirekt stöder folkhälsoinsatser som hjälmlag för både barn och vuxna , bilbälte, lagstiftning för ökad trafiksäkerhet och så vidare.

Risken kvarstår hela livet

Studien visar att risken för att dö för tidigt kvarstår hela livet och forskarnas förhoppning är att vården blir medveten om att så är fallet så att man det första halvåret – året återkommer till den som skadats ett par gånger för att fånga upp eventuell depression eller missbruk. Men också för att patienterna själva ska bli medvetna om riskerna.

Anita Ruotslainen kommer i sitt arbete med Hjärnkraft ofta i kontakt med andra som fått hjärnskador som vill ta livet av sig. Och för hennes del gäller det att fortsätta att ta antidepressiv medicin.

– Ja, det kommer jag att göra resten av mitt liv. Det är nåt jag aldrig kommer att sluta med.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.