När Mona Sahlin avvgick som partiledare 2010 förklarade hon valförlusten bland annat med att väljarna uppfattat Socialdemokraterna som ett bidragsparti. I sitt avskedstal slog hon fast:
– Redan före valet 2006 satte sig bilden av att vi socialdemokrater stod för bidrag, moderaterna för jobb. Vi lyckades aldrig tvätta av oss den bilden.
Hon sa också:
– A-kassan ska vara en omställningsförsäkring från ett jobb till ett annat – inget annat. Fler jobb går före större ersättningar.
Ökar mest i norden
Även om Stefan Löfven håller om hennes analys vill han göra minskade inkomstklyftor och bättre sjukförsäkring och a-kassa till en av Socialdemokraternas prioriterade valfrågor vid sidan om jobben, välfärden och skolan.
Enligt en kommande rapport från arbetarrörelsens nordiska samarbetskommitté Samak, har den grupp som har de lägsta inkomsterna ökat mer i Sverige än i de andra nordiska länderna de senaste åren.
Förklaringen, enligt Stefan Löfven, är den höga arbetslösheten och försämringarna av a-kassa och sjukförsäkring.
– Den svenska modellen ska bygga på att vi kan ta oss vidare från ett jobb till ett annat eller kan klara av att bli sjuka. Det är viktigt för den enskilde men det är också viktigt för samhället så att man kan upprätthålla sin konsumtion och sin levnadsstandard, säger han.
Men hur länge ska man kunna gå på a-kassa?
– Det viktiga är att man kommer tillbaka i arbete och därför måste det finnas någon gräns där man får en annan åtgärd. Ingen vill ju gå på arbetslöshetsförsäkring i oändlig tid men under den tid man får arbetslöshetsförsäkring måste den ge ett reellt inkomstskydd.
Borg skeptisk
Socialdemokraternas satsningar på a-kassa och sjukförsäkring skulle kosta 4,7 miljarder i år, enligt partiets budgetmotion.
Finansminister Anders Borg tror inte på den beräkningen.
– Det är inte i närheten av vad det kommer att kosta om man tar bort spärrarna i sjukförsäkringen, höjer ersättningsnivåerna och minskar kontrollerna. Då kan det mycket väl handla om 13-20 miljarder i ökade utgifter.
Att klyftorna skulle vara större i Sverige än i andra nordiska länder håller Anders Borg inte heller med om.
– Det är något över en procent i Sverige som ligger på låg materiell standard vilket är lägre än såväl Norge, Danmark som Finland. Om man börjar rulla ut höjda bidrag och höjer skatterna på jobben då klarar man inte sysselsättningen och då klarar man inte långsiktigt sammanhållningen.