Det finns en hel det kunskap redan i dag, enligt Thomas Lindén, ansvarig för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.
– Vi vet väldigt mycket om könsdysfori, men vi skulle vilja ha mer gedigen kunskap om vissa delar. Vi vet att det är ett stort lidande bland personer som har könsdysfori, vi vet också att de som utreds och befinns vara lämpliga för en transition och som får hjälp med det, deras psykiska lidande minskar, säger han i SVT:s Agenda.
Vill veta mer
Men det finns ändå några luckor som behöver fyllas av vetenskapliga studier.
– Vi skulle gärna vilja veta mer och det är inte så att det inte finns kunskap, men den baseras inte helt och hållet på gedigna vetenskapliga studier, utan det är väldigt mycket som behandlas utifrån internationella överenskommelser och kliniska ”guidelines”.
Till exempel saknas vetenskaplig information kring psykisk samsjuklighet, alltså när man har könsdysfori samtidigt som man har andra psykiska sjukdomar.
Vill få till konsensus
Samtidigt finns stora problem med ojämlik vård för könsdysfori beroende på var man bor i landet, menar Thomas Lindén. Efter Karolinska sjukhusets besked om att hormonbehandling av minderåriga patienter med könsdysfori stoppas kommer Socialstyrelsen nu att samla företrädarna för att försöka få en mer jämlik vård.
– Vi kommer att kalla till oss företrädarna för de olika verksamheterna för att i största möjliga mån försöka få en konsensus kring hur man bedriver den här vården och att den blir så lik som möjligt oavsett var man bor i landet.
Samtidigt utreds möjligheten att viss typ av könsdysforivård till nationell högspecialiserad vård för att den ska bli mer likvärdig.
- Det innebär att vi kan ställa krav på att enheterna sinsemellan kommer överens om behandlingsprogram och att behandlingen sker på lika villkor och principer överallt. Det innebär också att vi kan ställa krav på uppföljning