Sofia var sju år när hon placerades på ett jourhem för första gången.

Sofia stämmer staten för vanvård

Uppdaterad
Publicerad

Sofia tillbringade större delen av sin uppväxt i olika fosterfamiljer. Hon vittnar om sexuella övergrepp och vanvård och en socialtjänst som inte ingrep. I dag inleddes rättegången mot svenska staten som anklagas för att ha brustit i sin tillsyn. Ett prejudicerande rättsfall som kan få stora konsekvenser för andra vanvårdade barn.

Sofia Rapp Johansson har bara bilder från sin uppväxt fram till att hon är sju år gammal. Det var då hon och hennes tre syskon placerades på ett jourhem. Under de kommande två åren omplacerades hon sex gånger, innan hon till slut hamnade på ett fosterhem.

– Jag lärde mig väldigt fort att vuxna människor är onda eller att vuxna människor är emot mig. De antingen våldför sig på mig, eller slåss, eller så ser de till att någon annan slår, säger Sofia.

”Nästan värst att inte bli trodd”

Sofias berättelse från uppväxtens alla boenden innehåller droger, alkohol, vanvård och sexuella övergrepp. Ord har stått mot ord och hon säger att det nästan har varit värst att inte bli trodd.

– Jag vet inte om de inte trodde på mig, eller ifall de helt enkelt bara sket i det. Vi blev ett sånt där fall som bara placerades och placerades. Till slut, i ren desperation, tror jag att de inte visste vad de skulle göra av mig och mina syskon. Då bara placerade de oss någonstans och sa typ ”hoppas att det blir bra”, säger Sofia.

Uppmärksammade böcker

Sofia Rapp Johansson har i flera böcker beskrivit sina erfarenheter från barndomen. Boken ”Silverfisken” från 2007, som också belönades med Katapultpriset för bästa debut, berättar om Fialiten som utnyttjas sexuellt av pappan och pappans kamrater.

Många barn for illa

Under stora delar av 1900-talet vanvårdades många barn i den sociala barnomsorgen. I januari 2013 trädde en ny lag i kraft som gav dessa personer rätt till 250.000 kronor i ersättning, men bara om vanvården hade skett före den 31 december 1980. Eftersom Sofia var placerad på 80- och 90-talet har hon inte rätt att få sitt ärende prövat i Ersättningsnämnden.

– Jag bestämde mig för att anmäla staten eftersom vi som har varit utsatta för övergrepp efter 1980 inte har någon chans till upprättelse eller till att få vår sak prövad. Då var det enda sättet att göra en polisanmälan och gå till rätten med det, säger Sofia.

Vill undvika dubbla processer

Svenska staten, som företräds av justitiekanslern, säger att det finns rimliga skäl till tidsgränsen och att det handlar om preskriptionstiden. Ägde övergreppen rum innan 1980 har preskriptionstiden gått ut, men hände det efter 1980 finns det åtminstone en teoretisk möjlighet att inleda en rättegång mot den faktiska gärningsmannen.

– Jag vet inte i övrigt hur man har resonerat sig fram till detta. Man ville undvika de här dubbla processerna. Det är helt klart så att många som har utsatts för vanvård faller utanför den här möjligheten att få den ersättning som Ersättningsnämnden prövar, säger Göran Ewerlöf, nämndordförande på Ersättningsnämnden.

Kan bli ett prejudicerande rättsfall

Om Sofia Rapp Johansson vinner rättegången i Stockholms tingsrätt och övriga instanser kan det leda till att andra barn som utsattes för övergrepp efter 1980 också kan söka ersättning från staten. Sofia hoppas att det i sin tur ska leda till att tillsynen i familjehemmen blir bättre i framtiden.

– Det är väl det som är syftet med det hela, att barn i framtiden ska slippa fara illa i sina foster- och familjehem, säger Sofia.

ERSÄTTNINGSNÄMNDEN

Ersättningsnämnden är en statlig myndighet som prövar ersättning till personer som mellan 1920 och 1980 utsattes för allvarliga övergrepp eller försummelser i samband med att de som barn varit omhändertagna i samhällsvård. Möjligheten att ansöka om ersättning fanns från 1 januari 2013 till och med 31 december 2014.

Totalt har 5285 personer ansökt om ersättning. Fram till den den 4 maj 2015 hade Ersättningsnämnden fattat 3.638 beslut. 1.761 sökande har beviljats ersättning på 250.000 kronor och 1 863 personer har fått avslag på sin ansökan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.